Drygt 100 000 vaccindoser har anlänt till Sverige och de har gått till äldre i riskgrupper. Men frågan har lyfts om det inte vore bättre att vaccinera personalen inom hälso- och sjukvården först.
Att prioritera dem som löper störst risk att drabbas allvarligt av covid-19 är att följa den etiska grund för hur vården ska bedrivas, enligt statsepidemiolog Anders Tegnell. Han har dock samtidigt öppnat för att det kan omprövas.
Avsteg från praxis
Men hälso- och sjukvårdslagen säger att man inte får ta ställning till social ställning och position när det gäller vårdprioriteringar, enligt Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdetik vid Linköpings universitet.
– Enligt lagen ska den som har ett samhällsviktigt arbete inte prioriteras högre än den hemlösa alkoholisten. Att fokusera på vårdpersonalen är med tanke på det inte helt okontroversiellt, säger han, och utvecklar:
– Men i den här väldigt speciella situationen, när påfrestningen på vården är så stor, finns det skäl att göra ett visst avsteg från praxis.
Geografisk aspekt
I Sverige är det Folkhälsomyndigheten som har tagit fram riktlinjerna för vaccinationerna. Motsvarigheten i Norge har tillsatt ett etiskt råd som tagit fram principer för vaccinationerna. I stora drag liknar slutsatserna de svenska, och lyfter personer med medicinsk risk och vårdpersonal som två av tre prioriterade grupper.
– Men intressant nog lyfter man även den geografiska aspekten. Om vissa områden är värre drabbade än andra kan det finnas skäl att skicka vaccin dit. Det är en debatt som inte förts så mycket i Sverige, säger Lars Sandman.
Svårbedömt
Det etiska rådet har också fört en diskussion om personer med samhällsviktiga jobb ska prioriteras. Frågan är vilka som då skulle omfattas.
– Är det kanske blåljuspersonal, skol- och barnomsorgspersonal, de som jobbar i kollektivtrafiken? Viktiga jobb där det är svårt att hålla avstånd. Men det är svårt att dra gränsen, vem som har ett tillräckligt viktigt yrke.