Dels ska myndigheten utse en eller flera talespersoner som ska samverka med andra samhällsaktörer, till exempel brukarorganisationer och idrottsföreningar. Dels går uppdraget ut på att samordna och inhämta kunskap om psykisk hälsa och suicidprevention och göra den lättillgänglig till allmänheten. Det kan till exempel handla om att anordna utbildningar via digitala kanaler.
Tidigare fanns en nationell samordnare för psykisk hälsa, ett ämbete som upphörde i fjol.
– Tyvärr ser vi att den psykiska ohälsan ökar, inte minst bland barn och unga finns oroväckande tendenser. Vi har också alldeles för höga suicidtal och vi politiker behöver göra mer, säger riksdagsledamoten Johanna Jönsson, Centerns talesperson för frågor om psykisk hälsa, och tillägger att Folkhälsomyndigheten är bäst lämpad att samordna ett sådant arbete.
Varje år tar omkring 1 500 personer sitt liv i Sverige. Siffrorna omfattar både säkra och oklara självmordshändelser, där de osäkra står för cirka 20 procent.
– Det här blir ännu mer brådskande i coronatider. Fler personer behöver den här typen av stöd, säger Johanna Jönsson.
Satsningen på åtta miljoner kronor till Folkhälsomyndigheten är en uppgörelse mellan januaripartierna.
Funktionen väntas vara på plats till hösten.