Elever saknar inflytande i mobbningsfrågor

Utfrysning, blickar och ord kan göra minst lika ont som sparkar och slag. Det vet Ronja Dahlén som blev mobbad på högstadiet. I en tjejgrupp med hårt klimat och tuff jargong skapades en hierarki där hon hamnade längst ner.

– Om jag kom till matsalen först och satte mig vid ett bord med lediga stolar så gick de andra till ett annat bord på andra sidan matsalen, berättar Ronja Dahlén som i dag är med i Friends barn- och ungdomsråd.

Får inte vara delaktiga

I januari i år blev Barnkonventionen svensk lag. I den står det bland annat att barn har rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som rör dem. Men 65 procent av de tillfrågade i årskurs 6–9 anser att de endast delvis, sällan eller aldrig får möjlighet att vara delaktiga i skolans trygghetsarbete, enligt Friends rapport.

– Trygghetsarbetet i skolan är i allra högsta grad en fråga som rör barn, säger Maria Loodberg, sakkunnig på Friends, som ser allvarligt på statistiken men misstänker att barn och unga ibland inte får ta del av vad som faktiskt görs för att säkra deras trygghet.

– Barn tycker till exempel ibland när det kommer till trygghetsarbete att vuxna inte agerar, men ofta kanske de gör det i personalrummet där de diskuterar med kollegor.

Men i Friends personalenkät som skickats ut till pedagoger, skolledare och fritidspersonal uppger 28 procent av de tillfrågade att de endast delvis, i ganska liten utsträckning eller inte alls har tillräckligt med kunskaper i trygghets- och likabehandlingsfrågor.

"Måste rätta till"

Johan Lilly Gyberg är undervisningsråd på Skolverket och anser att det är en signal till huvudmännen att det finns brister som behöver ses över.

– Om det inte finns tillräckliga kunskaper för att utföra det arbete man måste utifrån lagstiftningen, så måste man rätta till det. Till exempel genom kompetensutveckling eller genom andra arbetssätt, säger han.

Ronja Dahlén berättar om gånger då hon har försökt lyfta saker som hon inte tyckt fungerat i skolan när det gäller trygghetsarbetet, men hon upplever sina åsikter som bortviftade.

– Till exempel röstade vi fram kamratstödjare som skulle vara klassens bästa vän men det var alltid de populära som också var mobbare som valdes, berättar hon.

Ökad nätnärvaro

Under coronavåren startade Friends ett samarbete med ett spelföretag. Deras undersökning visar att användandet av digitala plattformar och sociala medier har ökat det senaste halvåret. Drygt 10 000 unga i åldrarna 9–19 år deltog och 16 procent upplever även att kränkningarna på dessa plattformar har ökat under pandemin.

– Jag tror inte att coronapandemin i sig skapar ett hat utan det handlar nog snarare om att fler är mer ute på forumen, säger Maria Loodberg.

Ronja Dahlén utsattes aldrig för mobbning via sociala medier men situationen i skolan ledde till slut till att hon bytte skola. I dag mår hon bra och nämner judoträningen som en starkt bidragande orsak till att återigen se sitt eget värde.

– Det var nog det enda ställe som jag verkligen levde på. Jag minns att jag tänkte att bara jag klarar av den här dagen och får träna i kväll så blir det bra, säger hon.

I dag leder hon själv judoträning för barn och det har blivit ett sätt för henne att kämpa mot mobbning i samhället.

– Jag gör allt jag kan för att inget barn där ska känna sig illa berörd och det känns jättefint.