Forskare vid University of Plymouth undersökte hur tvĂ„ byggnader med skalmur pĂ„ universitetsomrĂ„det skilde sig Ă„t. Ena byggnadens vĂ€gg var tĂ€ckt av vĂ€xtlighet â dĂ€r olika vĂ€xter fĂ„r gro frĂ„n fickor pĂ„ vĂ€ggen â medan den andra var i originalskick. I övrigt var fasaderna liknande och riktade Ă„t samma vĂ€derstreck.
VÀrmeförlusten i byggnaden med den gröna fasaden var efter fem veckors mÀtningar 31 procent lÀgre Àn i den andra, skillnaden i temperatur var ocksÄ lÀgre pÄ vÀggen med vÀxtlighet.
Eftersom majoriteten av byggnaderna i England Àr byggda före 1964 tror forskarna att gröna fasader kan fÄ stor betydelse. UppvÀrmning av bostÀder stÄr för omkring 60 procent av all energi som gÄr Ät i byggnader i Storbritannien, som i sin tur stÄr för 17 procent av landets totala vÀxthusutslÀpp.
"Det Àr dÀrför nödvÀndigt att att vi börjar förbÀttra vÀrmeprestandan i de hÀr existerande byggnaderna, om Storbritannien ska nÄ sitt mÄl om nollnettoutslÀpp 2050", sÀger forskaren Matthew Fox i ett pressmeddelande.
Forskarna ser ocksÄ andra fördelar med de gröna vÀggarna, exempelvis ökad biologisk mÄngfald.
"Levande vÀggar kan leda till förbÀttrad luftkvalitet, bullerreducering och förhöjd hÀlsa och vÀlbefinnande", sÀger forskaren Thomas Murphy.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Building and Enviroment.