Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

FN-rÄd fördömer koranbrÀnningar

FN:s mÀnniskorÀttsrÄd (UNHRC) slÄr fast att det Àr krÀnkande och en tydlig provokationshandling att brÀnna en koran. NÀr yttrandefrihet vÀgs mot diskriminering uppmanas vÀrldens lÀnder att se över sina lagar.

FN:s mÀnniskorÀttsrÄd sammantrÀder i GenÚve i Schweiz. Arkivbild.

FN:s mÀnniskorÀttsrÄd sammantrÀder i GenÚve i Schweiz. Arkivbild.

Foto: Valentin Flauraud/Keystone/AP/TT

FN2023-07-12 10:57

Vid ett extrainsatt möte pÄ Pakistan och flera andra muslimska lÀnders initiativ har 28 av rÄdets medlemslÀnder röstat för att anta en resolution om detta. 12 lÀnder röstade emot och 7 avstod.

MÀnniskorÀttsrÄdet fördömer och tar avstÄnd frÄn det "offentliga och överlagda vanhelgande av den heliga koranen" som har skett, enligt resolutionen. Det understryks att de som begÄr dessa handlingar bör stÀllas till svars i enlighet med internationell rÀtt, syftandes pÄ den del som berör diskriminering.

Resolutionen heter ungefÀr "Emot religiöst motiverat hat som utgör uppvigling till diskriminering, fientlighet eller vÄld". Det Àr i Sverige som det har skett flera uppmÀrksammade koranbrÀnningar i nÀrtid, men Sverige pekas inte ut specifikt. I stÀllet talas det om "vissa europeiska lÀnder".

Enad europeisk front

Vid en fyra timmar lÄng debatt som föregick voteringen i GenÚve framtrÀdde flera muslimska lÀnders utrikesministrar via lÀnk, bland dem Indonesiens, Pakistans, Qatars och Saudiarabiens.

– Jag förminskar inte yttrandefrihet. Yttrandefriheten bör vara lika oumbĂ€rlig som hatbrott bör vara oförsvarligt, sade Pakistans utrikesminister Bilawal Bhutto Zardari.

De EU-lĂ€nder som sitter i rĂ„det – Belgien, Finland, Frankrike, Litauen, Luxemburg, RumĂ€nien, Tjeckien och Tyskland – röstade alla emot resolutionen. Det gjorde ocksĂ„ bland andra Storbritannien och USA.

– Det Ă€r inte upp till Förenta Nationerna eller enskilda stater att avgöra vad som Ă€r heligt, sade den franske ambassadören JĂ©rĂŽme Bonnafont.

FN:s sĂ€rskilda rapportör i frĂ„gor om religionsfrihet, Nazila Ghanea, sade att hon har begĂ€rt att fĂ„ besöka Sverige och att detta har vĂ€lkomnats frĂ„n svenskt hĂ„ll. Hon anförde, liksom högkommissarien Volker TĂŒrk, att det mĂ„ste finnas en hög tröskel och att yttrandefriheten ska inskrĂ€nkas endast i undantagsfall.

Ghanea och TĂŒrk underströk ocksĂ„ att ingen bör engagera sig i dessa frĂ„gor för politisk vinning.

Juridiska luckor?

I resolutionen stÄr ocksÄ att rÄdet ser stora juridiska luckor i flera lÀnder som gör att handlingar som dessa inte kan förhindras eller lagföras. FN:s medlemslÀnder uppmanas att se över sina respektive lagstiftningar.

Vid nÀsta ordinarie sammantrÀde ska det hÄllas utförliga panelsamtal i frÄgan, vilka FN:s högkommissarie för mÀnskliga rÀttigheter sedan förvÀntas rapportera tillbaka om.

FN:s mÀnniskorÀttsrÄd kritiseras regelbundet för att bli ett politiskt verktyg för de medlemslÀnder som vÀljs in.

Fakta: MÀnskliga rÀttigheter i FN

Organen inom FN:s mÀnniskorÀttsapparat arbetar utifrÄn FN:s deklaration för de mÀnskliga rÀttigheterna, som antogs 1948 som en "gemensam riktlinje för alla folk och nationer". Den Àr dock inte juridiskt bindande.

Deklarationen stadgar bland annat rÀtten till liv, frihet och personlig sÀkerhet, liksom förbud mot slaveri, tortyr och godtyckliga frihetsberövanden. DÀr understryks ocksÄ religions-, Äsikts- och yttrandefrihet.

Deklarationen framarbetades av FN:s kommission för mÀnskliga rÀttigheter. 2006 ersattes den av det nya organet FN:s rÄd för mÀnskliga rÀttigheter (United Nations Human Rights Council, UNHRC). 47 av FN:s 193 medlemsstater vÀljs av generalförsamlingen till tre Är lÄnga mandat.

RÄdet har sitt sÀte i GenÚve och granskar medlemsstaterna över fyraÄrsperioder, men det kan ocksÄ sammankallas för att hantera "kritiska" mÀnniskorÀttssituationer. I ett nÀsta steg kan oberoende rapportörer skickas ut som undersökande sÀndebud.

UNHRC kritiseras ofta för att vara tandlöst nÀr det vÀjer för frÄgor av politiska skÀl. LÀnder som sjÀlva Àr stora mÀnniskorÀttsförbrytare vÀljs ofta in som medlemmar.

FN:s högkommissarie för mÀnskliga rÀttigheter (Office of the High Commissioner for Human Rights, OHCHR) Àr högst ansvarig för MR-arbetet, samordnar det inom FN-systemet och för dialog med staterna.

Österrikaren Volker TĂŒrk Ă€r högkommissarie sedan 2022.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!