Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Massavlivning av höns dyrt för skattebetalarna

I augusti har 340 000 hönor massavlivats pĂ„ grund av salmonellautbrott hos Sveriges största Ă€ggproducent. Skattebetalarna fĂ„r stĂ„ för en stor del av notan nĂ€r smitta bryter ut. De senaste dryga fem Ă„ren har ett och samma företag fĂ„tt 246 miljoner kronor i ersĂ€ttning.

Totalt har 443 miljoner kronor betalats ut till anlÀggningar med fjÀderfÀn sedan 2018 till följd av olika sjukdomsutbrott. Arkivbild.

Totalt har 443 miljoner kronor betalats ut till anlÀggningar med fjÀderfÀn sedan 2018 till följd av olika sjukdomsutbrott. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Djursmitta2023-08-26 07:25

Totalt har 443 miljoner kronor betalats ut till anlÀggningar med fjÀderfÀn sedan 2018 till följd av olika sjukdomsutbrott. Salmonella, fÄgelinfluensa och Newcastlesjuka ligger bakom.

Mer Àn hÀlften av beloppet har gÄtt till företaget CA Cedergren i MönsterÄs, som Àr den största Àggproducenten i Sverige.

Under 2021 var det fÄgelinfluensan som orsakade massavlivningar och omfattande saneringsarbete hos CA Cedergren. Det Äret fick företaget 172 miljoner i ersÀttning.

Även i fjol och i Ă„r har företaget fĂ„tt ersĂ€ttningar kopplade till fĂ„gelinfluensa: 5,8 miljoner 2022 och 18,6 miljoner kronor hittills i Ă„r.

DÀrtill har företaget ett lÄngvarigt salmonellautbrott, som hittills i Är genererat 39,9 miljoner kronor i statlig ersÀttning.

"Inte bli sjuk"

Att det Àr kostsamt för skattebetalarna Àr uppenbart, men Katharina Gielen, smittskyddschef pÄ Jordbruksverkets djuravdelning, framhÄller att alternativet till den hÄrda bekÀmpningen av salmonella Àr att fler mÀnniskor skulle insjukna.

– VĂ„r grundinstĂ€llning Ă€r att man inte ska bli sjuk av maten man Ă€ter. Även om det kostar i ena Ă€nden, sĂ„ sparar vi ocksĂ„ i andra Ă€nden, om man tittar pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„.

NÀr smitta bryter ut pÄ en stor fjÀderfÀanlÀggning slutar det ofta i massavlivning.

– NĂ€r en större besĂ€ttning drabbas, sĂ„ blir konsekvensen ocksĂ„ större. Det Ă€r en ganska enkel ekvation. Men innebĂ€r stora besĂ€ttningar en större risk att fĂ„ smittor? Det Ă€r en mer komplex frĂ„ga, enligt Katharina Gielen.

Det gÄr inte att slÄ fast nÄgot orsakssamband, har Jordbruksverket kommit fram till.

– Ofta Ă€r det ju sĂ„ att generellt kĂ€nnetecknas anlĂ€ggningar med större djurbesĂ€ttningar ocksĂ„ av omfattande biosĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder.

DÀrför ser myndigheten i nulÀget ingen anledning att av smittskyddsskÀl införa regler om hur mÄnga djur som fÄr hÄllas i en besÀttning.

FĂ„gelinfluensan oroar

Framöver Àr fÄgelinfluensan ett stort orosmoln. Det har varit mÄnga utbrott och viruset cirkulerar bland vilda fÄglar Äret runt. Dödligheten har ocksÄ visat sig vara stor bland vilda fÄglar. Dessutom har Àven dÀggdjur börjat smittas.

– Vi har till exempel konstaterat flertalet rĂ€var med fĂ„gelinfluensa. Det Ă€r ett delvis nytt scenario, sĂ€ger Katharina Gielen.

Det Àr Àn sÄ lÀnge ovanligt att mÀnniskor drabbas av fÄgelinfluensa, men farhÄgan Àr att viruset ska mutera. Hoppet inom fjÀderfÀbranschen stÄr till utvecklandet av ett vaccin.

– Det Ă€r lite i sin linda, men det Ă€r en frĂ„ga som Ă€r vĂ€ldigt aktuell pĂ„ EU-nivĂ„.

Fakta: ErsÀttningar

NÀr myndigheter fattar beslut om avlivning för att fÄ stopp pÄ smittspridningen fÄr företagen ersÀttning för förlusten av djuren, saneringskostnaden och produktionsbortfallet.

Hur stor ersÀttningen ska vara regleras i lag.

Zoonoser Àr sjukdomar eller infektioner som pÄ ett naturligt sÀtt kan spridas mellan djur och mÀnniskor. Ett exempel Àr salmonella.

Vissa zoonoser kallas epizootier, eftersom de Àr allvarliga smittsamma djursjukdomar, som kan utgöra ett hot mot mÀnniskors eller djurs hÀlsa. Hit rÀknas exempelvis fÄgelinfluensa och Newcastlesjuka hos fjÀderfÀ.

Om fjÀderfÀn avlivas till följd av myndighetsbeslut pÄ grund av smitta utfaller 100 procents ersÀttning för djurvÀrdet vid en epizooti.

NÀr det gÀller salmonella gÄr det att fÄ ersÀttning för 70 procent av djurvÀrdet, om Àgaren Àr med i ett förebyggande smittskyddsprogram, annars 50 procent.

KĂ€lla: SVA och Jordbruksverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!