1. Hur ser Sveriges grundlag ut när det gäller vaccinering?
I Sverige är tvångsvaccinering inte tillåtet. Enligt paragraf 6 i regeringsformens andra kapitel är alla medborgare skyddade mot "påtvingade kroppsliga ingrepp" såsom vaccinering från det allmänna, det vill säga från stat, myndigheter, kommuner och regioner.
– I avsaknad av en lag som gör vaccinering obligatorisk så finns det inget lagligt tvångsmedel för vaccinering. Huruvida man vill ta vaccinet eller ej är frivilligt, säger Tomas Björck, arbetsrättschef vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Inte heller kan arbetsgivaren kräva att få veta om du vaccinerat dig. Uppgifter om immunitet är enligt dataskyddsförordningen (GDPR) en känslig personuppgift och får bara behandlas under vissa specifika förutsättningar.
– Frågan är vad man ska med ett register till. Man kan som arbetsgivare ställa frågan – men då bör man ha en plan för vad man gör utifrån svaret, säger Tomas Björck.
2. Skiljer det sig mellan offentlig och privat sektor?
Oavsett inom vilken sektor du arbetar så bedöms vaccinationskrav vara en väldigt ingripande åtgärd som kräver starka skäl för att kunna motiveras. Men generellt sett har den privata sektorn färre regler att förhålla sig till.
– Offentlig sektor omfattas av skyddet i grundlagen som reglerar att man inte får utsättas för påtvingande kroppsliga ingrepp. Motsvarande finns inte inom privat sektor, säger Tomas Björck.
3. Kan arbetsgivaren omplacera dig om du inte tar vaccinet?
Hos fackförbundet Kommunal, som företräder många anställda på exempelvis äldreboenden, har man enligt avtalssekreterare Johan Ingelskog hittills inte fått några signaler om att ovaccinerad personal omplaceras.
– Men det kan hända i extrema fall. Det finns möjligheter i alla lägen för arbetsgivare att under vissa omständigheter göra en omplacering av personal, säger han.
Det finns alltså vissa kryphål för arbetsgivare. Specifika verksamheter kan på egen hand bedöma att ett vaccinkrav är befogat utifrån exempelvis smittskydds- och patientsäkerhetssynpunkt, säger Tomas Björck vid SKR – och då kan den som inte går med på kravet eventuellt få byta arbetsuppgifter.
Tomas Björck känner inte till att någon arbetsplats ännu har gjort en sådan bedömning. Därmed är det svårt att veta hur det skulle gå till i praktiken och hur det skulle drabba vaccinvägrande personal.
– Skulle man komma i den situationen att vaccinering bedöms vara ett befogat krav i en specifik verksamhet så uppstår frågan hur situationen löses. Kanske behöver en anställd flyttas tillfälligt och ges arbetsuppgifter där skyddskravet inte uppställs.
Exempel på arbetsplatser där vaccination skulle kunna bedömas som nödvändigt är vårdavdelningar med extra smittokänsliga patienter, enligt SKR, exempelvis avdelningar för prematura barn.
4. Kan jag vägra omplacering?
Det korta svaret är nej, såvida det inte handlar om att helt byta yrkesroll. Arbetsskyldigheten är vid, vilket innebär att beslut kring vem som jobbar när och var normalt ligger inom arbetsgivarens lagstadgade arbetsledarrätt.
– Arbetsgivaren fördelar arbetet. Typiskt sett har man som anställd inte möjlighet att vägra följa arbetsgivarens beslut, säger Tomas Björck.
Om en arbetsgivare inom vården bedömer att personalen bör vara vaccinerad för att arbeta med en specifik grupp patienter, så kan med andra ord arbetsgivaren bestämma att ovaccinerade får arbeta med andra patienter.
5. Kan jag förlora jobbet?
Arbetsrätten styrs i stor utsträckning av praxis från tidigare beslut i Arbetsdomstolen. Därmed är det i nuläget svårt att säga om den som vägrar gå med på eventuella vaccinkrav från arbetsgivaren riskerar att få sparken, säger Tomas Björck.
– Vi har inte facit på var gränsen går – vilka konsekvenser det kan få att vägra ur ett arbetsrättsligt perspektiv och om man kan bli uppsagd. Svaret på det får vi inte förrän liknande fall har prövats i domstol.
När en arbetsgivare säger upp en anställd av personliga skäl så måste uppsägningen ske "på saklig grund". Vad saklig grund kan vara har utarbetats genom lika domar, där bedömningarna ser olika ut beroende på i vilken verksamhet en person arbetar.
– Det kokar ner till huruvida man kommer fram till att ett uppställt krav på vaccination i en viss verksamhet är befogat utifrån exempelvis patientsäkerhet och smittskyddsskäl, säger Björck.
Det innebär att om en anställd vid en arbetsplats där vaccinkrav bedöms befogat trots allt vägrar att vaccinera sig – och det inte finns andra arbetsuppgifter att hänvisa denne till – så kan denne i teorin få sparken.
6. Hur ser det ut för de med andra anställningsformer?
Som inom alla arbetsrättsliga frågor är skyddet starkast för de med fast anställning. De med mer otrygga anställningsformer, exempelvis visstid- eller timanställda, kan i teorin komma att drabbas hårdare.
– De med otrygga anställningsformer lever alltid med att behöva jaga jobb medan arbetsgivarna kan välja och vraka, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.
Det betyder att arbetsgivaren i teorin kan undvika att ge mer arbete till den som inte går med på ett vaccinationskrav. Johan Ingelskog vill dock uppmana arbetsgivare att prioritera skyddsutrustning och hygienrutiner – inte huruvida en anställd har valt att vaccinera sig eller inte.
– Det är farligt om arbetsgivare tror att vaccinet ger ett hundraprocentigt skydd mot smitta. Det viktigaste är att arbetsgivarna utrustar sina anställda med adekvat utrustning, säger han.
7. Kan en arbetsgivare kräva att en arbetssökande ska vara vaccinerad?
Även gällande nyrekryteringar har arbetsgivare möjlighet att "välja och vraka" bland arbetssökande, menar Johan Ingelskog. Att en chef inte kan kräva att få veta huruvida en person har vaccinerats gör dock saken mer komplicerad.
– Frågan är alltid fri, men du har ingen skyldighet att uppge om du är vaccinerad eller inte. Men till syvende och sist är det arbetsgivaren som bestämmer vem de anställer, säger Ingelskog.
Om en verksamhet bedömt att ett vaccinkrav är befogat utifrån smittskydds- och patientsäkerhetssynpunkt så kan det dock drabba ovaccinerade aspiranter.
– Om man skulle hamna i en sådan situation så kan det kravet upprätthållas även vid nyrekrytering till just den verksamheten, säger SKR:s Tomas Björck.
8. Vad kan man göra som arbetstagare om man upplever sig tvingad?
Arbetstagares rättigheter omhändertas generellt av fackliga organisationer.
– Är man medlem i ett fackförbund, så som Kommunal, så bör man absolut ta kontakt med oss. Det finns ett väldigt starkt lagskydd att luta sig mot här, säger Johan Ingelskog.
9. Vad kan man som arbetsgivare göra för att uppmuntra fler till vaccinering?
Det bästa – och generellt sett även det enda – en arbetsgivare kan göra för att få fler anställda att vaccinera sig är att uppmuntra och underlätta, säger SKR:s arbetsrättschef Tomas Björck.
– Fokus bör ligga på att informera och underlätta. Att försöka ha en tydlig, klar och korrekt information som kan förmedlas till de anställda.
Johan Ingelskog höjer ett varningens finger för att "slå in på den hotande vägen".
– I så fall tror jag att vi skulle få ett bakslag i vaccineringen. Hellre information, kunskap och en positiv attityd än hot och straff, säger han.
– Håller vi på och jagar folk för mycket så siktar vi mot fel mål. Vaccinet är ingen garanti för att inte få in smitta på äldreboenden och annat. Arbetsgivare ska känna samma oro om personal går till jobbet halvkrassliga.