Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Så vill polisen komma åt bedragarna

De nordiska polismyndigheterna arbetar i motvind mot nätbedragarna, som förra året beräknas ha lurat till sig motsvarande 9,4 miljarder kronor, enligt en ny kartläggning. Men ländernas poliser har flera idéer på hur man ska komma åt bedragarna.

Telefonbedrägerier mot äldre är en av flera kategorier av nätbedrägerier som omsätter miljarder i de nordiska länderna. Arkivbild.

Telefonbedrägerier mot äldre är en av flera kategorier av nätbedrägerier som omsätter miljarder i de nordiska länderna. Arkivbild.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Brott2024-09-24 20:42

Mer än en kvarts miljon bedrägerier via nätet rapporterades till polismyndigheterna i Norden förra året, enligt en ny kartläggning ledd av norska Økokrim. Totalt beräknas bedragarna ha kommit åt 828 miljoner euro. För att sätta det i ett perspektiv är det mer än vad det kostar svenska staten att betala ut alla barnbidrag under ett kvartal.

– För de kriminella grupperingarna finns mycket pengar att hämta i den här brottskategorin, säger Karin Berggren, chef för nationellt bedrägericentrum vid svenska polisen.

Bland bedrägerierna finns telefonbedragarna som riktar sig mot äldre, mejlbedragare som imiterar företags-vd:ar och bluffannonser som ska få folk att investera i falska cryptoupplägg.

Vill kapa inflöde

Pengarna försvinner snabbt ut ur landet. Det är krångligt och tidskrävande för polisen att följa dem, vilket gör att utredningarna ofta läggs ned. Berggren ser en risk att pengarna i sin tur leder till annan brottslighet, exempelvis vapenköp.

– Därför vill vi så långt det går kapa inflödet, säger hon.

Polisen arbetar i motvind. "Nordiska polisen hamnar på efterkälken tekniskt och använder inte informationen vi får för analytiska syften", skriver man i rapporten.

Polisen behöver bli bättre på automatisering och att dela information med exempelvis banker och telefonoperatörer, något som kan kräva lagändringar. Bank och polis behöver också snabbare dela med sig information om nya sätt som bedragarna använder. En tredje åtgärd är att sätta press på teknikjättarna, som i dag tillåter annonser utan granskning.

Flera åtgärder

Det finns goda exempel på hur man arbetat mot bedrägerier i Norden. I Danmark ledde en informationskampanj till att antalet vd-bedrägerier minskade, i Finland har teleoperatörerna via filter gjort det svårare för telefonbedragare. I Island har banker infört olika spärrar, exempelvis stoppat Google Pay-installationer på mobiler i utlandet, som gör det svårare för bedragarna.

I mitten av november bjuder svenska polisen in de nordiska kollegorna till en konferens om samarbete mot bedrägerier.

– Bedrägerier online blir mer sofistikerade och sker i större skala. De blir svårare att skydda sig från, så vi behöver intensifiera arbetet att med modern teknik försvåra och förhindra för de kriminella på nätet, säger Karin Berggren.

Fakta: De fem vanligaste bedrägerierna

Bankbedrägerier – Bedragare tar kontakt med oftast äldre offer och lurar dem att ge bedragaren tillgång till deras bankkonton.

Investeringsbedrägerier – Genom annonser lockas offren att investera i bedrägliga cryptohandelsplattformar. Offren är oftast män och bland annat dejtingappar används för att locka offren.

Affärsmejlintrång – Brottslingarna riktar in sig på ett företag och utger sig via mejl för att vara exempelvis vd:n eller finanschefen, och lurar mottagaren att göra snabba överföringar. Här ingår också förfalskade fakturor av olika slag.

Romansbedrägerier – Förtroende byggs upp långsamt för att leda till att offret så småningom för över pengar, eller lämnar bankuppgifter.

E-handelsbedrägerier – Olika försök att via exempelvis falska handelsplattformar få kunder att köpa varor, som inte är vad de utger sig för att vara eller aldrig levereras.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!