Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

FÀrre uppger att de utsatts för brott

Andelen svenskar som uppger att de utsatts för brott var 2021 det lÀgsta pÄ fem Är, enligt BrÄs nationella trygghetsundersökning. Det Àr tredje Äret i rad som utsattheten för brott minskar.

Andelen svenskar som uppger att de utsatts för brott fortsÀtter att minska. Arkivbild.

Andelen svenskar som uppger att de utsatts för brott fortsÀtter att minska. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Brott2022-10-11 09:40

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2022 visar att gÀllande nÀstan alla brottstyper har andelen utsatta legat stabilt eller minskat sedan förra Äret. FörsÀljningsbedrÀgerier har dock ökat under tidsperioden.

I undersökningen som publiceras av Brottsförebyggande rĂ„det (BrĂ„) framkommer att 19,5 procent av befolkningen (16–84 Ă„r) uppger att de utsattes för brott mot enskild person under 2021. JĂ€mfört med 2020 Ă€r det en minskning med 0,7 procentenheter och det Ă€r dessutom den lĂ€gsta nivĂ„n sedan 2016.

Hot vanligast

Det brott som flest uppger att de utsatts för under 2021, som Àr den period som mÀts i Ärets undersökning, Àr hot, vilket 7,8 procent av de tillfrÄgade uppger att de utsatts för. Minst vanligt Àr att uppge utsatthet för personrÄn vilket en andel pÄ 1,2 procent gjort i Ärets undersökning.

– Vi har ocksĂ„ sett i tidigare undersökningar att det Ă€r just de hĂ€r brottstyperna som Ă€r vanligast respektive minst vanligt att uppge utsatthet för, sĂ€ger Johanna Viberg som Ă€r utredare pĂ„ BrĂ„.

Det brott som mÀnniskor enligt undersökningen Àr mest oroliga att bli utsatta för Àr dock ett annat.

– Vi ser att bĂ„de bland mĂ€n och kvinnor sĂ„ Ă€r det bedrĂ€gerier pĂ„ internet som störst andel anger oro för att utsĂ€ttas för. Det Ă€r ungefĂ€r en tredjedel, 32 procent av befolkningen, som uppger den hĂ€r oron, sĂ€ger Johanna Viberg.

Fler lurade

Den enda brottstyp som ökar jĂ€mfört med förra Ă„rets mĂ€tning Ă€r försĂ€ljningsbedrĂ€gerier som ökat frĂ„n 5,5 procent 2020 till 5,7 procent 2021. Ökningen gĂ€llande den brottstypen har varit relativt stadig de senast fem Ă„ren.

– Det handlar om att nĂ„gon har lurat dig som privatperson pĂ„ pengar vid ett köp eller nĂ€r man sĂ„lt nĂ„gonting.

TT: Är det de som Ă€r mest oroliga för att utsĂ€ttas för brott som ocksĂ„ Ă€r de som utsĂ€tts för brott?

– Otrygghet och oro för brott behöver inte stĂ€mma överens med utsatthet. För exempelvis personrĂ„n sĂ„ Ă€r det betydligt vanligare bland mĂ€n att uppge att man utsatts medan det bland kvinnor Ă€r vanligare att kĂ€nna oro för att utsĂ€ttas, sĂ€ger Johanna Viberg.

Oron pÄverka

Men om man i stÀllet tittar pÄ sexualbrott som brottstyp sÄ Àr det bland unga kvinnor som det Àr vanligast att uppge att man kÀnner oro för att utsÀttas men ocksÄ vanligare att uppge att man utsatts.

– Ett generellt mönster Ă€r att kvinnor i högre utstrĂ€ckning Ă€n mĂ€n uppger otrygghet och oro för att utsĂ€ttas för brott.

Hon sÀger att undersökningen visar att otrygghet och oro för att utsÀttas för brott kan leda till begrÀnsningar i vardagslivet. Hon nÀmner som exempel att man inte vÄgar gÄ ut i sitt bostadsomrÄde sena kvÀllar eller att man kanske avstÄr frÄn en aktivitet pÄ grund av att man Àr orolig.

– Vi ser exempelvis att bland kvinnor Ă€r det 31 procent som uppger att de ofta har valt en annan vĂ€g eller ett annat fĂ€rdsĂ€tt till följd av den hĂ€r oron. Motsvarande andel bland mĂ€n Ă€r 17 procent.

Fakta: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) Ă€r en del av Sveriges officiella statistik och bygger pĂ„ webb- och postenkĂ€ter till ett urval av 200 000 personer i Ă„ldrarna 16–84 Ă„r.

Undersökningen genomförs Ärligen av Brottsförebyggande rÄdet (BrÄ) sedan 2006.

Undersökningen mÀter allmÀnhetens utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott samt förtroende för och erfarenheter av rÀttsvÀsendet.

Undersökningen bedöms kunna representera den svenska befolkningen (16–84 Ă„r) relativt vĂ€l.

Referensperioden för utsatthet för brott Àr föregÄende kalenderÄr. Det innebÀr att den utsatthet som rapporteras i NTU 2022 avser utsatthet under 2021.

KÀlla: BrÄ

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!