Förra året anmäldes 4 788 hatbrott i Sverige, visar Brottsförebyggande rådets senaste rapport.
Det är en minskning med 24 procent jämfört med den senaste statistiken från 2020, och följer en dalande trend som pågått under de senaste åren. Förklaringen bakom den kraftiga minskningen är dock oklar enligt Brå.
– Vi vet inte vad det beror på. Man blir lite nyfiken på varför det har minskat och det är något vi kommer att fortsätta att följa, säger Jon Lundgren, utredare på Brå.
I samband med förra rapporten år 2021 förändrade Brå hela metoden för hur statistiken samlas in, vilket gör att åren dessförinnan inte går att jämföra med tidigare siffror över hatbrott.
Numera bygger statistiken på anmälningar där polisen själva har markerat brottet som ett hatbrott.
– Om den successiva minskningen beror på att färre utsatts vore det i sådant fall intressant att veta varför, säger Jon Lundgren.
Bland hatbrotten mot religiösa grupper var islamofobiska hatbrott vanligast, som stod för 8 procent av alla brott där det fanns hatbrottsmotiv. Näst vanligast var antisemitiska hatbrott, som stod för 4 procent.
Sedan Hamas terrordåd i Israel den 7 oktober har de antisemitiska hatbrotten ökat lavinartat på flera håll i Europa. Månaden som följde efter attacken fick polisen i Sverige in 57 anmälningar om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv, vilket kan jämföras de 66 anmälningar som gjordes under hela 2022.