Omkring tusen personer placeras årligen på Sis-hem enligt LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga). Det kan handla om ungdomar som missbrukar eller lider av psykisk ohälsa. Utöver det placeras där årligen omkring 60 personer som har dömts till sluten ungdomsvård.
De största delen anmälningar handlar om hot och våld mot personalen.
Enligt Malin Östling, verksamhetsdirektör vid Sis ungdomsvård söder, kan ökningen delvis förklaras med att hemmen i större utsträckning anmäler händelserna. Men hon pekar även på att våldet i vissa grupper har blivit grövre generellt.
– Jag tänker till exempel väpnade fritagningar, det var inte ett problem för ett antal år sen, men det förekommer i problembilden nu. Gängproblematiken, där ungdomar får roller i kriminella nätverk, det avspeglar sig på olika sätt i vårt samhälle, säger hon till Ekot.
Sis generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark säger till radion att man nu ska göra förändringar för att lättare kunna separera de som placerats på grund av brottslighet från ungdomar med andra problem. De som dömts till sluten ungdomsvård ska hänvisas till sex särskilt anpassade ungdomshem runt om i landet.
– Jag har fattat beslut om att renodla. Så att i dag kommer vi att gå från att ha vårdat och behandlat de här ungdomarna på samma avdelningar, till att separera avdelningar, säger hon.