Fredrik fick hjÀlp att stoppa vÄldet

Under flera Ă„r var Fredrik vĂ„ldsam mot sin familj. Han hotade och skrĂ€mde sin fru – men det var barnen som drabbades vĂ€rst. Förra Ă„ret fick han hjĂ€lp att sluta med vĂ„ldet.

"Fredrik" i utövade vĂ„ld mot sin familj – men fick hjĂ€lp att sluta.

"Fredrik" i utövade vĂ„ld mot sin familj – men fick hjĂ€lp att sluta.

Foto: Anna HĂ„llams/TT

Brott & Straff2021-05-30 10:40

– Att bara lĂ€gga locket pĂ„ – det Ă€r det sĂ€msta man kan göra, sĂ€ger Fredrik.

Vi kallar honom Fredrik eftersom han vill vara anonym. Under sju Ärs tid riktade han vÄld mot sin familj.

Det hela började nÀr hans fru och han fick sitt första barn. Fredrik mÀrkte att han hade svÄrt att hantera den nyfödda bebisens skrik.

– Jag som aldrig har velat misslyckas, nu kĂ€nde jag panik och att jag tappade kontrollen. Det vĂ€ckte ilska i mig, sĂ€ger han.

Fredrik beskriver sig som en utprÀglad perfektionist som sÄ lÀnge han kan minnas haft problem att hantera sin aggressivitet. NÀr nÄgot gÄtt honom emot har han haft ett behov av att avreagera sig. Skrika, slÄ nÀven i ett bord.

Men vÄldet hade aldrig tidigare gÄtt ut över nÄgon annan.

"Gick över grÀnsen"

Nu kröp det sakta men sÀkert allt nÀrmare. I pressade situationer kunde han ta ett hÄrt tag om barnet. Inte alltid sÄ hÄrt att det blev mÀrken, men omotiverat hÄrt och tillrÀckligt för att barnet skulle bli skrÀmt och ledset.

– Jag kĂ€nde ett behov av att avreagera mig i kontakten med barnet, fast jag mycket vĂ€l visste att det inte var barnets fel, sĂ€ger Fredrik.

En gÄng var familjen pÄ en restaurang nÀr det yngsta barnet slÀngde ner maten pÄ golvet.

– Jag tog tallriken men i stĂ€llet för att stĂ€lla undan den slog jag till barnet pĂ„ fingrarna. Inte sĂ€rskilt hĂ„rt, men han blev jĂ€tteledsen.

VÄldet riktades Àven mot hans fru. Vardagliga situationer kunde plötsligt urarta nÀr han blev irriterad eller kÀnde sig trÀngd. Han hotade att slÄ henne. Han uttryckte sig krÀnkande och hans utbrott skrÀmde. Han förstörde saker i hemmet, slog sönder möbler.

– VĂ„ldet var kanske inte sĂ„ extremt vid varje tillfĂ€lle, utan det var mer att det blev ett mönster. Jag kĂ€nde sjĂ€lv att jag vid flera tillfĂ€llen gick över grĂ€nsen, sĂ€ger han.

Stor skam

Fredrik konstaterar att hans aggressivitet ocksÄ innebar ett stÀndigt latent hot mot familjen.

– SĂ€rskilt eftersom jag Ă€r den fysiskt starkare. Det gav mig en kĂ€nsla av kontroll nĂ€r jag agerade ut min ilska, men min fru visste ju inte alls vad som rörde sig i mig eller om det skulle komma ytterligare grejer.

Hans fru uttryckte vid flera tillfÀllen i anslutning till vÄldet att hon skulle lÀmna honom om han inte Àndrade sig.

Det blev till slut ett starkt incitament för Fredrik att söka hjÀlp.

Första gÄngen var det frun som letade upp telefonnumret. Men att lyfta luren och ringa var allt annat Àn lÀtt.

– Det Ă€r en fruktansvĂ€rd skam. Och det hĂ€nger nog ihop med att mediebilden av mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor Ă€r sĂ„ extrem. "MĂ€n som slĂ„r kvinnor" – det Ă€r nĂ„gra slags monster... Men jag Ă€r ju med i den kategorin.

Nykter alkoholist

Fredrik kom i kontakt med en ATV-mottagning. ATV (Alternativ till vÄld) Àr en metod för behandling av vÄldsutövare som först utvecklades i Norge. Studier har visat att vÄldet minskar tydligt hos klienterna.

Fredrik anser att behandlingen hjÀlpte honom att förÀndras pÄ djupet.

– Pressar jag mig sĂ„ visst kan jag Ă„stadkomma mycket, men risken att jag utövar vĂ„ld blir för stor. SĂ„ jag mĂ„ste hela tiden frĂ„ga mig, orkar jag det hĂ€r nu? Fixar jag det hĂ€r om det gĂ„r mig emot? Om svaret Ă€r nej mĂ„ste jag avstĂ„.

I dag jÀmför sig Fredrik med en nykter alkoholist.

– De hĂ€r dragen finns i mig. Barnens beteende kan fortfarande vara en jĂ€ttestress för mig och jag kan fortfarande kĂ€nna det hĂ€r behovet av att ta hĂ„rt i vĂ„rt yngsta barn. Men det blir alltmer sĂ€llsynt och jag Ă€r mycket mer lugn i grunden.

Brusten tillit

Han stÀller upp pÄ intervjun med en förhoppning om att kunna bidra till att andra vÄldsamma mÀn tar steget att söka hjÀlp.

TT: Vad kan du ge för rÄd till dessa mÀn?

– Det gĂ„r att förĂ€ndra ett beteende. Kommer man till en behandlare och sĂ€ger "jag har problem med vĂ„ld, jag vill komma tillrĂ€tta med det" kan man inte vara mer vĂ€lkommen, sĂ„ som jag upplevt det.

Fredrik Àr medveten om att vÄldet har skadat de andra familjemedlemmarnas tillit till honom, och att det Àr nÄgot som fortfarande dröjer sig kvar.

– Min fru har kĂ€nt sig otrygg. Hon har inte vetat var det ska sluta. I dag tror jag att hon ser förĂ€ndringen i mig. Men hon kan fortfarande reagera om jag gör nĂ„got som pĂ„minner om henne vĂ„ld, som att jag rĂ„kar smĂ€lla i en dörr.

Fakta: HÀr finns hjÀlp

Den nationella telefonlinjen för vÄldsutövare VÀlj att sluta nÄs pÄ 020-555 666.

Telefontider Ă€r mĂ„ndag, tisdag och torsdag: 8.30–16.00.

Man fÄr prata anonymt med en rÄdgivare som har stor erfarenhet av frÄgor som rör kontrollerande eller vÄldsamt beteende.

Telefonlinjen slussar vidare till behandling som exempelvis ATV om man vill och behöver.

Den som vill förÀndra sitt beteende kan ocksÄ kontakta exempelvis:

Manscentrum, som erbjuder samtalshjÀlp för boende i Stockholms lÀn.

Rikskriscentrum, en riksorganisation för mansmottagningar.

KillfrÄgor, dÀr man kan chatta helt anonymt med nÄgon som lyssnar och stöttar.

Den som Àr utsatt för vÄld kan ringa exempelvis:

Kvinnofridslinjen (020-50 50 50, dygnet runt), eller ta kontakt med en kvinno- eller tjejjour via Unizon eller Roks.

Viktigt: Ring alltid 112 vid akuta hÀndelser.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!