Hyllningar av terrorstÀmplade Hamas efter attacken mot Israel och filmklipp frÄn dödsskjutningar i Sverige. Blodiga konflikter och vÄldsdÄd blir en del av barns vardag nÀr de sprids via Tiktok och andra sociala medier.
Men hur pratar man om krig, mord och brutala kidnappningar med sitt barn, nÀr man knappt kan ta in den grymma verkligheten som vuxen?
ââDet Ă€r okej att som vuxen inte ha svar pĂ„ allt och man ska vara öppen med att man inte vet vad som hĂ€nder i framtiden, sĂ€ger Karolina Jackson, kurator pĂ„ Barnens rĂ€tt i samhĂ€llet (Bris).
"Annat nyhetsflöde"
NÀr det gÀller vÄld pÄ sociala medier Àr det viktigt att förÀldrar eller andra vuxna pratar med unga om vilka kanaler de följer, vad tittar pÄ och om de kan vÀlja att titta pÄ nÄgot annat just nu, enligt Hanna Thermaenius, psykolog pÄ RÀdda Barnen.
ââDet svĂ„ra Ă€r att alla barn som har tillgĂ„ng till mobil fĂ„r en annan nyhetsrapportering eller annat flöde Ă€n vi vuxna. Barn kanske har sett mycket mindre censurerade bilder, mycket mer obehagligt vĂ„ld, sĂ€ger hon.
Att plocka bort mobilen kan leda till att barnen tittar med kompisar eller gör saker i smyg. I stĂ€llet bör man hjĂ€lpa barnen att hantera det som Ă€r lĂ€skigt â utan att skuldbelĂ€gga dem, enligt Hanna Thermaenius.
Ett sÀtt kan vara att prata om vilka kÀnslor som obehagliga bilder vÀcker och dela med sig av vad man sjÀlv kÀnner.
ââDĂ„ ger vi barnet möjlighet att sĂ€ga "sĂ„ Ă€r det för mig, jag kĂ€nner mig jĂ€tteorolig".
Ăven om det Ă€r svĂ„rt, ska man försöka ge barn hopp i mörkret:
ââDet gör man bland annat genom att sĂ€ga att det finns mĂ„nga vuxna som gör allt för att det ska bli fred, men ocksĂ„ genom att som vuxen visa att man tar ansvar för sina egna kĂ€nslor, sĂ€ger Karolina Jackson.
Karolina Jackson poÀngterar samtidigt att det Àr viktigt att ta hand om sin egen oro eftersom det minskar risken för att man överför sin rÀdsla till barnet.
Inte alla barn
Det Ă€r inte en sjĂ€lvklarhet att barn oroar sig för samma saker som vuxna â eller att barnet oroar sig över huvud taget.
ââFrĂ„ga hur barnet mĂ„r, om hen undrar eller tĂ€nker pĂ„ nĂ„got sĂ€rskilt och ge sedan Ă„ldersanpassad information utifrĂ„n svaret, sĂ€ger Karolina Jackson.
Har man Àldre barn kan man till exempel titta pÄ nyheter tillsammans. Det Àr ocksÄ viktigt att vara delaktig i vad barn gör pÄ sociala medier, dÀr obekrÀftade rykten, som dem om halshuggna spÀdbarn eller bilder som kan vara tagna i helt andra situationer, kan dyka upp.
Ăven om det ofta Ă€r lĂ€ttare att be yngre barn att visa vad de gör pĂ„ sociala medier, rĂ„der Hanna Thermaenius att ha en dialog Ă€ven med Ă€ldre barn.
ââAtt man sĂ€ger till sin tonĂ„ring att man har lĂ€st om att mĂ„nga fĂ„r jobbiga bilder och filmer frĂ„n lĂ€skiga saker som hĂ€nder och stĂ€ller frĂ„gorna: Hur blir det för dig, vill du visa? Vad Ă€r det för kanaler du Ă€r inne pĂ„, vill du berĂ€tta?
Men kan man prata kĂ€llkritik med barn? Ja, menar Karolina Jackson â men Ă„ldersanpassat. Ăr barnet yngre kan man stĂ€lla frĂ„gor som "finns allt du ser pĂ„ riktigt"?
Kan pÄverka sömnen
Att göra roliga saker Àr paradoxalt nog en bra strategi för att hantera orostankar, sÀger Karolina Jackson:
ââDet Ă€r bra att ta en paus frĂ„n det svĂ„ra. TĂ€nk ocksĂ„ pĂ„ att pausa frĂ„n nyheter och att avfölja konton som barnet kan uppleva som jobbigt. Göra nĂ„got roligt i stĂ€llet!
MÀrker man att barnet sover dÄligt, drar sig undan eller grubblar mycket pÄ ett sÀtt som pÄverkar vardagen, ska man söka hjÀlp, enligt Karolina Jackson.
Andra signaler att vara uppmÀrksam pÄ Àr om barnet verkar ledset, oroligt eller inte kommer ivÀg pÄ saker, enligt Hanna Thermaenius. Man bör ocksÄ hÄlla koll pÄ om barn glorifierar vÄldet.
ââDĂ„ behöver man hjĂ€lpa barnen att öka empatin och sĂ€ga att det hĂ€r Ă€r ingenting som Ă€r roligt att se. De behöver skilja pĂ„ fiktion och verklighet och veta att det inte Ă€r nĂ„got de ska sprida vidare.