Effekterna av pandemin avspeglar sig i statistiken över sjukfrÄnvaron, som visar att sjukskrivningarna blivit lÀngre. Förkylningar Àr den vanligaste orsaken till frÄnvaro, men de psykiska besvÀren har ökat markant under en period.
ââDet Ă€r den högsta nivĂ„n vi sett. Det Ă€r viktigt att vi blir medvetna om de hĂ€r siffrorna för att vi ska kunna fĂ„nga upp det. Det har ofta gĂ„tt lĂ„ngt innan personer sjukskriver sig för psykisk ohĂ€lsa och det finns sĂ€kert ett stort mörkertal, sĂ€ger Maria Steneskog Nyman, beteendevetenskaplig rĂ„dgivare och chef för Previas Sjuk- och frisktjĂ€nst som har 156 000 medarbetare pĂ„ företag och offentlig verksamhet anslutna.
I statistiken syns en tydlig ökning i korttidsfrĂ„nvaro per 100 000 medarbetare, frĂ„n starten av augusti och fram till nu. I början av augusti lĂ„g siffran över frĂ„nvaro pĂ„ grund av psykosociala besvĂ€r pĂ„ 1 147 dagar, sex veckor senare var den nĂ€stan dubblerad, 2 284 â den högsta nivĂ„n sedan Ă„r 2015 dĂ„ Previa började föra statistik.
FrÄnvaro pÄ grund av förkylning Àr fortsatt den klart frÀmsta orsaken till att folk blir hemma. I början av augusti lÄg den siffran pÄ 2 876, sex veckor senare hade den hoppat upp till 13 992.
Annorlunda chefskap
Den psykiska ohÀlsan riskerar dock att leda till lÄnga sjukskrivningar, dÀrför Àr det viktigt att sÄ snabbt som möjligt fÄnga upp dem som mÄr dÄligt, vilket kan vara svÄrt vid hemarbete.
ââMan har allt att vinna om man kan fĂ„nga upp det innan personer sjukskriver sig. Det blir ett annorlunda arbetsledarskap nĂ€r medarbetarna jobbar hemma. Det Ă€r viktigt att göra avstĂ€mningar med medarbetarna Ă€ven enskilt om vad som förvĂ€ntas av dem och ge feedback. Man kan ocksĂ„ ta hjĂ€lp av företagshĂ€lsan och göra hĂ€lsoenkĂ€ter för att fĂ„nga upp hur medarbetarna mĂ„r, sĂ€ger Maria Steneskog Nyman.
MÄnga utgick frÄn att det utbredda hemarbetet skulle vara en temporÀr lösning, men nu ser det ut att pÄgÄ under en lÀngre period.
ââI början kanske mĂ„nga tyckte att det var skönt att jobba hemifrĂ„n, eftersom man dĂ„ exempelvis kunde hantera hĂ€mtning och lĂ€mning pĂ„ förskolan pĂ„ ett bra sĂ€tt. Men nu kanske det kommit fram andra aspekter, sĂ€ger Lennart Sohlberg, analytiker och hĂ€lsoekonom vid Previa.
Ekonomiska aspekter som varsel och korttidspermitteringar spelar ocksÄ in i hur mÀnniskor mÄr.
ââSammantaget ser vi att man blir stressad och mĂ„r dĂ„ligt av olika orsaker, sĂ€ger Lennart Sohlberg.
Delad arbetsmarknad
Samtidigt Àr det inte alla som kan arbeta hemifrÄn.
ââUnder pandemin har arbetsmarknaden blivit differentierad. Om man jobbar pĂ„ restaurang eller pĂ„ ett Ă€ldreboende mĂ„ste man ju vara pĂ„ plats och dĂ„ kan det bli mĂ„nga tillfĂ€llen med korttidsfrĂ„nvaro, eftersom man ska vara hemma vid minsta symtom, sĂ€ger Lennart Sohlberg.
Inom Àldreomsorgen i Oxelösund var en av fem sjukskrivna nÀr pandemin grasserade som vÀrst i april.
ââMĂ„nga var dĂ„ helt utarbetade och hann inte med allt. Vi ser nu att sjukfrĂ„nvaron ökat igen, men det Ă€r svĂ„rt att veta varför eftersom du mĂ„ste vara hemma nĂ€r du visar symtom, sĂ€ger Lena Karlsson Aronsson, undersköterska och skyddsombud inom Ă€ldrevĂ„rden i Oxelösund.
Hon kÀnner en stor oro för vad som kommer att hÀnda nu nÀr besöksförbudet inom ÀldrevÄrden hÀvts, dÄ arbetsbelastningen enligt hennes bedömning kommer att öka.
ââDet Ă€r olyckligt att det sker nu nĂ€r smittspridningen ökar ganska mycket pĂ„ vissa hĂ„ll. Vi tror att det kommer att fĂ„ effekter nĂ€r vi kommer in i november, eftersom vi vet att det Ă€r ganska mĂ„nga som Ă€r trötta och slutkörda.Risken Ă€r stor att sjukskrivningarna dĂ„ kommer att öka, sĂ€ger Lena Karlsson Aronsson.