Drygt femton Arbetslivs- och industrimuseer från olika delar av landet som till vardags är med i samma nätverk som Arbetets museum hade mött upp för att visa upp delar av sin verksamhet. Ett sätt som Arbetets museum valde för att åskådliggöra industritider som gått var en "historisk modevisning". Kvinnliga textilarbetare,(som kallades för "surbullar" på grund av att fabriken benämndes Bullan och därför att arbeterskorna gick med ständigt våta yllekläder vilket gjorde att de luktade surt) tvätterskor, hembiträden, brandmän, disponenten och barn poserade för den stora publiken på catwalken som höjde upp modellerna en bit över Laxholmstorgets stenbelagda gata.
Ett knappt stenkast bort från modevisningen finns Holmens museum. Siv Wirén är ordförande i museets styrelse. Hon och kollegan Bosse Johansson visade hur tillverkningen i pappersindustrin gick till innan de pappersmaskinerna började komma på allvar runt 1850.
Vid Folkbladets besök satt Siv Wirén och trimmade lakansväv så att den blev fin nog att kunna användas för papperstillverkning. Sedan revs lakansväven i små bitar och blandades med vatten i en så kallad Holländare; en uppfinning som på sin tid förkortade blandningstiden med ungefär tre fjärdedelar.
– Jag har arbetat på Holmen i lite drygt 50 år. De sista åren som förrådschef ute på Braviken, berättade Siv Wirén som själv gick i ålderspension för tjugo år sedan.
Simontorps brandkårsmuseum var representerat på Laxholmstorget. Mikael Strid hade tagit med sig några medlemmar och en smäcker liten brandbil från 1964 till Kulturnatten.
– Bilen är en International Harvester - IH kallad - som importerades till USA hit till Norrköping där det gjordes en hel del monteringsarbete på bilarna innan de gick ut till kunderna runt om kring i Sverige. Just den här bilen kommer från brandkåren i Gnosjö, berättade Mikael Strid.
Ingemar Lundberg är också han från Gnosjö. På lördagen hade han och ett par kollegor rest upp till Norrköping för att visa på verksamheten i Töllstorps industrimuseum. Ingemar tillverkade vispar inför ögonen på intresserade åskådare. Han vet hur man gör när man arbetar.
– Tidigare hade jag en metallindustri, drev jordbruk, skötte snöröjningen i 18 år och arrenderade sju gårdar, berättade Ingemar Lundberg.
Den forna fiskeindustrin var på plats genom bland annat Alfred Bergström från S:t Anna hembygdsmuseum. På en pall i folkvimlet satt Alfred omgiven av "torrmörtar" och lagade ett fiskenät.
– Mörten fångades tidigt på våren innan flugorna var för svåra, hängdes på tork och åts längre fram på året.
– Jag smakade på torrmört för tio år sedan. Det var väldigt salt, sa Alfred Bergström.