Lovisa Andersson från Sonstorp och Tim Bergenbrant från Skärblacka har bara några veckor kvar av sin sista termin på Curt Nicolin Gymnasiet/CNG/Curtan i Finspång. Sedan bär det av ut i livet med var sin treårig produktionsteknisk utbildning i ryggsäcken. En av CNG: s filosofier är att de olika utbildningsprogrammen ska hålla "många dörrar öppna" för eleverna; det ska finnas flera alternativ för studier och arbete efter gymnasietiden. Vilket passar väl in på Lovisa och Tim. Båda känner sig säkra på att de på det ena eller andra sättet kommer att arbeta med industriproduktion i framtiden. Men deras vägar framåt är inte spikraka.
"Sedan jag fyllde 18 har jag arbetat extra på Mo gård. Jag ska arbeta där i sommar och kanske ska jag sedan ut och resa och se mig om. Jag har kollat in en civilingenjörsutbildning i maskinteknik som verkar mycket intressant. Det lutar åt att jag håller mig i Östergötland och på Linköpings universitet men det tekniska universitetet i Luleå ska också vara mycket bra så vi får se hur det blir", berättade Lovisa när hon och jag och Tim träffades i verkstaden på skolan en dag i slutet av april.
Tim Bergenbrant har ett sommarjobb på Siemens som väntar på honom. Förra sommaren var han handledare på Siemens IT-dagar för barn som arrangerades på Curt Nicolin Gymnasiet.
"Det var jättekul. Under tre veckor tog vi emot ungefär 120 barn mellan 6-12 år och visade dem olika program vi arbetar med på våra datorer. Nu ser jag verkligen fram emot att få prova på att arbeta inne på själva företaget också", sa Tim. Han tillhör den första årskullen av ungdomar som mönstrat nu när den militära värnplikten delvis kommit tillbaka. Och till hösten bär det av till Skövde där han ska göra nio månaders grundutbildning som fordonsförare.
"Jag blev först uttagen som flygmekaniker i Ronneby men för bara någon dag sedan fick jag brev om att det skulle bli Skövde istället", berättade Tim. Efter det militära tänker även han sig universitetsstudier inom det produktionstekniska fältet.
Jag frågar Lovisa och Tim om de tror att de är kvar i Finspångstrakten om tjugo år?
"Jag kommer säkert att vara kvar här. Jag har hela stora släkten i Östergötland och det känns bra och viktigt för mig att ha den närheten", svarade Lovisa. Tim trodde däremot att han skulle vara ute och upptäcka andra platser.
"Det skulle till exempel vara kul att prova på att arbeta på en industri utomlands", sa Tim.
Det finns som sagt många "öppna dörrar" ut från CNG. Vägarna in till Finspångs största skola är sannolikt än fler och minst lika skiftande. Både Finspång och Skärblacka är orter där industrin är mycket närvarande i miljön och i de allra flesta familjer. Att söka sig till ett tekniskt gymnasium som delägs av industrierna på orten är därför kanske inte ett så stort steg för ungdomar från trakten?
Vare sig Tim eller Lovisa kommer dock från "industrifamiljer". Tim har i och för sig länge varit intresserad av teknik, han gillar att "meka" och hans pappa är tekniker. För Lovisas del finns inga sådana "teknikband" i uppväxten.
"Det var alla som sa att CNG var en så bra skola som fick mig intresserad. Helst ville jag gå ett naturprogram på gymnasiet - funderade på läkare, lärare. På "Curtan" gick det att kombinera. I årskurs 2 kunde jag välja en "naturutgång" som skulle göra mig behörig. Men när det blev dags att välja så valde jag produktionsteknik i stället; när jag för första gången i mitt liv fick se och arbeta i en verkstad så upptäckte jag hur mycket jag tyckte om det!", sa Lovisa.