Slåtter får äng att leva
Under Ängens dag ordnade Naturskyddsföreningen i Finspång på söndagen slåtter på Holmsjöhultsängen nära Igelfors. Genom att slå ängen på gammalt sätt har antalet arter ökat från ett 100-tal till 212.
Lars Johansson, från Olstorp, slipar sin lie. Det är en svår konst. - En blir aldrig fullärd, säger han. Foto: Johan Gustafsson
Foto:
1994 började föreningen att röja på ängen. Den var då helt övervuxen av sly. Året efter hölls den första slåttern och igår var det slåtter för 13:e gången. Slåttern är viktig för att hålla ängen levande.
- Annars tar gräset över, sedan kommer det sly, säger Sven-David Måreby. Det vi vill ha är ängsväxter och blommor och de är inte så starkväxande.
Genom att slå ängen med lie får många växter chansen att komma upp. Ett frö kan ligga i marken i många år innan läget är gynnsamt och det kan börja gro. Antalet växtarter har också stadigt ökat på ängen och flera ovanliga växter har börjat synas. Bland annat den sällsynta fältgentianan.
Vid Holmsjöhultsängen deltog ett 30-tal medlemmar från Naturskyddsföreningen i Finspång i slåtterarbetet. Med lie och räfsa tog sig medlemmarna an den två hektar stora ängen. Av det slår man ungefär en hektar, och då har man även en slåtterbalk till hjälp. Vera Måreby, som är gift med Sven-David Måreby, gick runt med en räfsa.
- Jag vänder höet så det ska torka lite lättare, för det är vått i botten, säger hon.
Ängens dag hålls en gång om året och då ordnar olika lokala naturskyddsföreningar slåtter på ett 150-tal ängar runt om i landet.
- Vi har ju sen slåtter, det är för att gynna blommorna och det gjorde man förr, säger Bo Tufvesson, som är ordförande i Naturskyddsföreningen i Finspång. Det är för att man skulle få maximal återväxt med frön, så att det kunde fröa av sig när höet låg och torkade.
Höet från slåttern vid Holmsjöhultsängen kommer sedan att tas om hand av jägare för att användas som viltfoder.
Så jobbar vi med nyheter