Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Regnet får gräset att växa

Sommarens regn har gjort att gräset på Holmsjöhultängen har växt högre än normalt och i helgen var det dags för slåttergille.

Rätt tid. Sven-Erik Pettersson berättar att det är viktigt att slå en äng vid rätt tidpunkt på året.

Rätt tid. Sven-Erik Pettersson berättar att det är viktigt att slå en äng vid rätt tidpunkt på året.

Foto: Karolina Wiborn

IGELFORS2015-08-04 11:00

Ett tjugotal av Naturskyddsföreningens medlemmar deltog i söndagens slåttergille vid Holmsjöhultängen.

– Huvudsyftet är att bevara ängarna som ett objekt att njuta av och titta på. Vi vill visa folk hur vackra ängarna är, säger Sven-Erik Pettersson, från Naturskyddsföreningen i Finspång.

Naturskyddsföreningen har skött ängen, som de arrenderar av Holmen skog, i tjugo år. På våren är det fagning, då ängen städas upp och i början av juli inventeras växterna. Nu är det slåtter med lie, som följs av får som betar. I oktober är det röjning då sly och buskar ska rensas.

– Det viktigaste med en äng är att man slår det vid rätt tidpunkt. Efter slåttern ska det komma hit får som betar ner gräset ytterligare ett steg. Det är mycket sten här och det är svårt att komma ner ordentligt med en lie, så det får fåren ta hand om. Det är nyttigt för vegetationen att gräset betas av långt ner, säger Sven-Erik Pettersson.

Efter slåttern får gräset ligga ett par veckor för att fröna ska lossna.

– Det är viktigt att få ut gräset sedan, ligger det för länge blir det övergödning. Man vill hålla gräset magert, för att örterna ska leta sig fram, säger Sven-David Måreby.

Ängen är ungefär två hektar stor och består av lummig gräsmark, med 213 noterade växtarter. Hasselträd finns det gott om och enligt Sven-Erik Pettersson lär det bli ett bra hasselnötsår, något som lockar till sig nötkråkan.

– Hassel är nästan det enda som duger för nötkråkan. Den hämtar hasselnötter på hösten, gömmer dem i mossan under vintern och när ungarna kommer på våren gräver de upp nötterna åt dem. Det är märkligt att de hittar dem igen, men det gör de, säger Sven-David Måreby.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om