Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Naturskyddsföreningen bevarar Holmsjöhultängen i Igelfors

Naturskyddsföreningen i Finspång är en liten skara entusiaster som sköter om den 1,5 hektar stora ängen i Holmsjöhult för att hejda utrotningen av växter, insekter och fjärilar. På söndag är det slåtter.

IGELFORS2013-08-03 06:13

Sven-David Måreby är på Holmsjöhultängen för att förebereda inför söndagens slåtter då ängens gräs och andra växter ska slås. Det sker med traditionella liar men också med mer moderna maskiner.

– Vi brukar vara ett tjugotal som medverkar, säger han. Sedan 1994 har Naturskyddsföreningen i Finspång arrenderat ett område av Holmen skog för att återskapa en slåtteräng.

Ängsmarken försvinner

– Ängen är en naturtyp som håller på att försvinna, säger Sven-David Måreby på Naturskyddsföreningen i Finspång. Förr i tiden styrde ängen hela jordbruket. Många kor behövdes för att kunna gödsla åkrarna och då behövdes betesmark.

Då var ängen ett vanligt inslag i det svenska landskapet men i takt med att jordbruket ändrade form och blev mer industriellt försvann ängsmarken alltmer och därmed arter typiska för den miljön.

Biologisk mångfald

Våren är ängens tid. Då finns det gott om gullvivor och andra vårblommor. Den biologiska mångfalden gynnas på de marker där konstgödsel aldrig använts. Ängens rika floran gynnar också insektslivet, antalet fjärilsarter och fågellivet. På Holmsjöäng har hittills 213 växtarter hittats. Det är nästan hundra fler än när arbetet med att bevara slåtterängen inleddes 1994.

Fjärilar

Sedan dess har arbetet med att bevara ängen pågått. Då var området helt igenvuxet av sly och sjön anades knappt bakom alla träd. Det största hotet mot ängsmarken är just igenväxning. Betesmarkerna försvinner till förmån för inplanterad granskog. Det leder till att arter försvinner. Fjärilar behöver blommor och i takt med att ängsmarken försvinner blir fjärilarna alltmer ovanliga. Under 2006 sågs fyrtio olika fjärilsarter i området.

Fältbiologerna

En annan utrotningshotad art är fältbiologerna. Närmaste förening är den i Linköping. Sven-David Måreby menar att det i dag är allt färre unga som intresserar sig. Naturskyddsföreningen har svårt att få in nya medlemmar och medelåldern är hög. Själv är han 78 år men fortfarande högst aktiv i bevarandet av ängsmarken vid Holmsjön strax utanför Igelfors. Han ser gärna att fler engagerar sig i bevarandet av Holmsjöhultängen och att skolklasser kommer på besök för att lära sig mer om naturen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om