Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Magra skyltdockor ger ångest

Trådsmala midjor, revben som syns och långa slanka ben. Idealen är tydliga när man tittar på stadens skyltdockor.

Ideal. Samhället har blivit bättre på att acceptera olikheter. Men det behövs mer, menar Maja Engström.

Ideal. Samhället har blivit bättre på att acceptera olikheter. Men det behövs mer, menar Maja Engström.

Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT

Ideal2016-10-15 07:00

Skyltdockorna på bilden här intill är bara ett av exemplen. De står i ett av köpcentrum Lindens skyltfönster. Reaktionen hos ett par unga förbipasserande är snabb:

– Jag får faktiskt lite ångest när jag ser dem om jag ska vara ärlig.

– Vem ser ut sådär? säger en annan ung tjej när hon ser dem.

Lisa Sevim Soner som äger butiken Bodyline har fått just de här dockorna i gåva. Hon har under sina 21 år som butiksägare inte fått mer än två reaktioner på dockors figur.

– Jag förklarade då att det är ljuset som gör att de ser smalare ut och att de enbart visar underkläder. Andra dockor är lika smala men de har kläder på sig så det syns inte lika mycket. Jag sa till kunderna redan då att jag tar bort dem om någon mår dåligt av det. Men det har inte kommit några mer reaktioner, säger hon.

Skyltdockorna är enligt standardmodell. För att få tag i dockor med mer hull tvingas man specialbeställa menar Lisa Sevim Soner och berättar att det rör sig om 25 000–50 000 kronor styck. Standarddockorna, med smal midja och ofta markerade revben, finns att få tag i för 5 000–15 000 kronor styck.

– Det har helt enkelt varit en kostnadsfråga. Jag vill inte att någon ska må dåligt. Men det är själva industrin det är fel på. Det är såhär skyltdockor ser ut.

Men alla dockor i butiken är inte supersmala. Bodyline har en docka med mer hull och större byst. När hon satte upp den fick hon fler reaktioner.

– Då var det bysten man reagerade på, säger hon.

Lisa Sevim Soner menar att man gärna får komma upp och säga till henne om dockorna skapar obehag. Hon säger att hennes syfte inte på något sätt är att ge människor ångest över sina egna kroppar.

– Det vill jag absolut inte. Vi har storlekar för alla. Vi vill sälja underkläder, inte koncentrera oss på skyltdockorna. Om jag ska vara ärlig har jag inte riktigt reflekterat över dockornas figur, säger hon.

Maja Engström, Riksföreningen mot ätstörningar (Frisk & Fri) är kritisk mot de smala skyltdockorna.

– Jag har erfarenhet av personer som har just skyltdockor som ideal och som lidit av ätstörningar. Sånt här påverkar mer än man tror, säger hon.

Lisa Sevim Soner på Bodyline håller med om att idealen är snedvridna och menar att hon gärna skulle ha större dockor i butiken.

– Ja, gud, det är klart jag tycker att det är fel. Jag har aldrig förstått problematiken i att man inte vill visa upp större kroppar.

Har du själv funderat över vilket budskap såna här dockor sänder?

– Nej, faktiskt inte. Jag sänder inga budskap alls. Jag vill sälja underkläder och fick det här skyltfönstret till låns och fick dockorna. Jag tog tacksamt emot. Jag vill inte ge några signaler alls om att man ska vara smal, säger Lisa Sevim Soner och förklarar att det går mode även i hur dockorna ser ut.

– Absolut. När jag började så kunde jag få mina händer om dockornas midja. Det var hur det såg ut då. Nu är de lite bredare men de är fortfarande smala. Och de manliga dockorna har sexpack. Jag är ledsen men det är så det ser ut i dag.

Maja Engström menar att förändringen måste ske i samhället i stort. Men att en bra början vore att byta ut skyltdockor mot naturligare varianter.

– Det är förödande med såna här ideal. Man jämför sig med andra. Man kan tro att man kan bortse från idealen men våra hjärnor är komplicerade. Det är inte alltid så lätt, säger hon.

Hon vill också se en attitydförändring i stort. Samhället accepterar den här typen av ideal hos exempelvis skyltdockor och affärer köper in dem.

– Jag tycker nog inte att det är en giltig ursäkt. Samhället har börjat förändras lite och bli mer tolerant, till exempel med den nya modellen av barbiedockor. Men sånt här drar tillbaka utvecklingen, säger hon.

Lisa Sevim Soner öppnar för att byta ut dockorna.

– Jag ska erkänna att jag inte gått runt och kollat dockorna. Jag är själv rultig. Jag kanske reagerade lite mer när jag var ung. Jag önskar att folk kom och sa det till mig om de mår dåligt av dem så tar jag bort dem, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om