– Vi ansåg att det skulle bli svårt eftersom hemmet är inriktat på pojkar med kriminella problem och ligger så centralt. Det är inte optimalt att placera ungdomar där som bor i samma stad och behöver komma bort från destruktiva miljöer.
Förutom att just det HVB-hemmet ligger i centrala Norrköping, ligger det på bottenvåningen och ungdomarna har enkelt kunnat öppna sina fönster, kliva ut och gå på krogen mitt i natten utan att någon, i det här fallet sovande personal, märkt något.
– Det är inte det mest ultimata för den här målgruppen och ett HVB-hem som ligger centralt bör se över sina rutiner därefter, säger Edin Hamulic.
Men även ungdomar som placeras på hem långt ute på landet avviker.
– Vi försöker göra placeringar som ligger långt bort, som på Gotland eller ute på landet, men ungdomar är driftiga och det händer med jämna mellanrum att de avviker, men det ska inte vara ett ställe som det är superbekvämt att dra ifrån, säger Edin Hamulic.
Norrköpings kommun har i nuläget cirka 40 personer placerade på öppna HVB-hem och 10 personer på SiS-hem - som är låsta.
Edin Hamulic tycker att arbetet med HVB-placeringar fungerar bra i Norrköpings kommun.
– Alla kommuner jobbar inte på samma sätt, alla har inte en HVB-samordnare. Vi har förutom medhandläggare, som utom nu i pandemitider, är mer ute på hemmen för at följa upp placeringarna och en skolpedagog som hjälper till så att skolan för de placerade fungerar så bra som möjligt.
Dessutom ingår Edin Hamulic i både mindre och större nätverk tillsammans med andra ansvariga för HVB-placeringar.
– Dels med kommuner i Östergötland, men också med liknande städer som till exempel Västerås och Gävle.
Före en eventuell placering på ett av IVOs godkända HVB-hem görs besök, men man diskuterar även inom nätverken hur andra upplever hemmen.
– Innan så läser vi alltid IVOs senaste tillsynsbeslut och hemmen har en skyldighet att informera oss om det framkommer att något allvarligt händer och då gör vi en riskbedömning, säger Edin Hamulic.
I de senaste upphandlingarna som gjorts har man varit noga med att hemmen ska vara nischade och inriktade mot en speciell problematik och inte för ungdomar med olika behov.
Man försöker även se till att ungdomarna placeras där de inte känner varandra sedan tidigare. Men en HVB-placering är ingen "quick fix" och de placerade har många gånger en komplex problematik i bagaget.
– Det är inte så att allt efter en tre månaders placering blir bra, det är mycket som ska funka. Många snurrar runt och blir omplacerade, men det finns alltid en viss procent som det går bra för, som flyttar hem, jobbar och har ett städat liv. Men också många som är tillbaka i kriminalitet igen, säger Edin Hamulic.
Det är lite fler flickor än pojkar som är placerade just nu.
– Antalet flickor har ökat, jag vet egentligen inte varför men psykisk ohälsa och sexuell destruktivitet är något som vi märker av, säger Edin Hamulic.
Förutom arbetet med att matcha hemmen med ungdomarna som ska placeras, görs en riskbedömning och besök, men i Edins roll som samordnare ingår även att hålla kollegorna informerade.
– Jag måste vara påläst hela tiden om vad som sker ute i verksamheterna och hålla kollegorna informerade och uppdaterade så att Norrköpings kommun när vi placerar barn och ungdomar gör det på ett säkert sätt.