Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Hur är man en bra förebild?

Foto:

Norrköping2010-01-22 03:00
Ansvar. När ämnen som uppfostran och förebilder kommer upp är det svårt att inte tänka på just ansvar. Ämnet är nästan alltid aktuellt, i många olika sammanhang. Det gäller att göra sitt, och framförallt att göra det bästa man kan. Så även i fallet om att vara en förebild för sitt barn, att statuera exempel.För i grund och botten är det just att statuera exempel det handlar om. Barn formas ofta efter sina föräldrars vilja och det är därför ansvaret är så pass viktigt. Ibland känns det som att folk enbart antar att kända och offentliga personer står som förebilder, och det skapar självklart problem. Många använder det som en undanflykt för att komma ifrån det ansvar en sådan roll kräver. Men är det snarare inte en möjlighet? En möjlighet att föra värderingar och åsikter vidare? En chans att få en person att undvika samma misstag som du gjort.Förvänta er inte att jag ska dra upp några riktlinjer över någon slags idealförebild, sådant är jag mest allergisk mot. Jag kommer inte heller räkna upp de egenskaper som jag tycker passar bra. Tar för givet att alla gör så gott de kan efter de egenskaper de har. Däremot tycker jag att alla har ett visst ansvar att lära sig och andra att respektera varandra. En sak som vi ofta tar för givet men som ibland inte prioriteras.Just att tvingas ta detta ansvar som ung förälder känns väldigt surrealistiskt för mig (och antagligen de flesta i min ålder). Det riskerar att bli en tung börda för alla i barnets närhet. Men samtidigt skulle jag inte säga att unga föräldrar på något sätt är sämre förebilder än äldre. Det enda som krävs är vilja och tro på att det man gör. Åsikter och personligt tyckande har knappast med någon mognadsprocess att göra. Uppfostran i sig känns som ett så pass personligt ämne att det endast är en själv som kan fatta besluten. För hur tråkig hade inte världen varit om alla hade samma värderingar? Antagligen väldigt tråkig, grå och onyanserad. Och vem gynnar det egentligen?Naturligtvis är det upp till var och en hur pass mycket man vill vara involverad och visa sin bästa sida för sitt barn. Sen hur barnet i sig väljer att ta åt sig det hela är en annan femma. Det härliga med fri vilja är just att man kan tycka och tänka vad man vill. Så det finns knappast några garantier för att barnet i fråga väljer att göra precis som man vill. Nog för att du förmodligen aldrig kommer få något pris för det, men du lär känna dig nöjd med att du faktiskt försökt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping