Förväntan var stor på älsklingsartisternas skivsläpp. Den förra lp:n hade ju varit "såååå bra". Ofta blev besvikelsen enorm när uppföljaren till hitskivan föll platt. Men jag köpte ändå. Den kanske kräver några lyssningar? En hel del vax köptes för att hitsingeln var jättebra – inte så smart.

Därför består min skivsamling idag mest av mediokra uppföljare och one-hit-wonders patetiska LP-försök. Kate Bush ”The sensual world” samsas med Babylon Zoos musikaliska magplask och så vidare. Man kan ju inte provlyssna på allt.

Men hur kommer det sig att musikaliska gudar förvandlas till trallande trams, att deras eldsprutande gitarrer slocknar? Jo, de har blivit äldre, tråkigare och mer bekväma. Kanske även fått barn? Köpt drömherrgården eller vill bli nyskapande genom att använda konstiga instrument. De har blivit rika, lata och mätta på framgång. Unga människor är däremot inte lika slipade som moget folk men gör mycket bättre musik. De är nyfikna, hungriga och kompromisslösa. De jobbar hårt för att nå sitt musikaliska genombrott.

Med ett skivkontrakt i fickan kan artisterna slappna av. När man redan är nummer ett – varför anstränga sig mer? Men tänk om det skulle vara på samma sätt med till exempel förhållanden? Eller jobb? ”Nu när jag har lyckats bli ihop med någon behöver jag inte vara lika snäll längre” eller ”Nu när jag fått ett välbetalt jobb kan jag slappna av och slösurfa mer”. Det skulle ju aldrig funka.

Men hur skall vi komma tillrätta med problemet? Man kan ju inte skapa någon sorts straffkoloni för artister. ”Gör fantastisk konst, annars får du ingen mat”, typ. Det går ju inte. Men en sak som kanske skulle kunna funka är att sluta gå på konserter med lata och förbrukade artister. Bojkotta Sweden Rock och liknande dinosaurienostalgi. Bara för att Def Leppard släppte en jättebra skiva 1986 så betyder inte det att den musikaliska utvecklingen upphörde. Ge unga artister en chans – hellre lyssna på ortenrap än att se Jon Bon Jovi skråla.

Vägra streama dåliga uppföljaralbum och kass musik. Gå på konserter där artisterna är unga och hungriga och fortfarande kan sjunga och lira på sina instrument. Slit dig från dina musikaliska snuttefiltar. Mossa växer inte på stenar som rullar, skippa Iron Maidens trettiofjärde skiva. Lyssna på Skraeckoedlan istället, detta förtjusande band från Finspång med omnejd.