Under flera år arbetade länets tidigare landshövding – numera ordförande för Riksidrottsförbundet – med att utreda huliganism i samband med exempelvis fotbollsmatcher. Med titeln "nationell samordnare mot idrottsrelaterat våld" lade han 2013 fram ett förslag om maskeringsförbud på svenska arenor. I januari i år gick riksdagen på hans linje och införde förbudet – lagom till premiären av årets fotbollsallsvenska. Den som helt eller delvis täcker ansiktet kan numera straffas med böter eller fängelse i högst sex månader.
Under söndagens premiär på Östgötaporten mellan IFK Norrköping och Hammarby IF täckte sig plötsligt en klick supportrar i hemmaklacken under ett stort vitt skynke. När de sedan drog bort skynket var de maskerade. Sedan tändes flera bengaler. Något som alltså – enligt svensk lag – numera är olagligt. Vad samtliga åskådare kunde bevittna var att polisen inte ingrep, och efter ett tag tog personerna av sig maskeringen. Då är frågan: vad är det som egentligen gäller? Björn Eriksson var själv inte på matchen, men säger att han kommer att hålla ett öga på utvecklingen.
– Om man inte använder sig av lagen är det inte bra. Polisen behöver inte mer lagstöd för att ingripa, säger han.
Han vill dock inte utvärdera lagens betydelse efter en enda match.
– Det är viktigt att göra en uppföljning, men det kan ju få gå fyra-fem matcher, säger han och menar att polisen visst kan ha vidtagit åtgärder:
– De kan exempelvis ha filmat händelsen och kommer att plocka personer efter matchen, säger han.
Du har efterfrågat ett maskeringsförbud. Är du nöjd nu när riksdagen beslutat att det är ett lagbrott?
– Jag tycker att vi har nått delmålet. Det är lite som att räcka en hyvel eller fogsvans till en snickare – de har verktygen och då gäller det att använda dem.
Men räcker det – med tanke på att polisen inte ingrep mot de som maskerade sig – polisen nämner inte ens lagbrottet när de summerar matchen på sin hemsida?
– Jag ska hålla ögonen på det här så att det inte blir en lag som ingen använder. Jag ger dem en övergångstid, säger Björn Eriksson.
Det finns undantag till den nya lagen och det gäller den som täcker ansiktet av religiösa skäl eller de personer som ”i tjänsten bär utrustning som täcker ansiktet, som brandmän och poliser.”