Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

När våren kom 1918

Det är mars 1918 och värvning av frivilliga till Finska inbördeskriget pågår i länet. I Finspong går metallverken bättre än på länge men det hindrar inte samvetslösa personer från att lura till sig Östergötlands Folkblad utan att prenumerera.

ÖF. Ett prenumerationsbedrägeri uppdagades i Finspång.

ÖF. Ett prenumerationsbedrägeri uppdagades i Finspång.

Foto: Patrik Selsfors

HISTORIA2018-03-31 16:00

På västfronten (Frankrike och Belgien) rasar i slutet av mars 1918 hårda strider efter att en tysk offensiv inletts mot de engelska och franska trupperna för att föregripa USA:s inträde i kriget på de allierades sida. Till en början vinner tyskarna mark men tappar sedan initiativet och det leder till vändpunkten och början på slutet av det första världskriget. På hemmaplan löper saker på som de gjort under krigsåren med åtskilligt av försakelser, matbrist och allehanda plågor: i Åtvidaberg bryter till exempel en difteriepidemi ut med fullbelagt epidemisjukhus som följd.

Men i Finspång går industrierna bra – troligen till dels beroende på det pågående kriget. Finspongs metallverk presenterade i mars sina siffror för 1917 och de visade en vinst på 2 950 982 kronor, detta kan jämföras med 1916 års vinst som uppgick till 1 700 712 kronor – alltså nära en fördubbling. Det är värt att påpekas att med 1917 års kronkurs är detta ett ansenligt belopp: som jämförelse kostade en årsprenumeration av Östergötlands Folkblad åtta kronor vid denna tid.

Men det hindrar inte att ÖF är vaksamma mot prenumerationsfusk, sådana ting ska stävjas hårt: "Ett synnerligen fult tilltag ha några personer i Finspong gjort sig skyldiga till, i det de å Östergötlands Folkblads utdelningsställe (...) å Östermalm tillägnade sig tidningen under det gångna kvartalet utan att prenumerera å densamma, med påföljd att en hel del prenumeranter blivit utan tidning." ÖF är emellertid inte på något sätt överdrivet hämndlystna när det gäller ärendet och avslutar: "Denna gång skall nåd gå före rätt och deras namn ej offentliggöras".

I Finland rasar inbördeskriget och det har effekt även i vårt län, Östergötlands Folkblad (ÖF) beskriver hur värvning till detta krig pågår i närområdet, något tidningen inte ser med blida ögon på: "Enligt vad vi från ganska initierat håll erfarit torde omkring 35 man hittills ha nappat på kroken." Det gäller då Norrköping och är kanske inte så underligt med tanke på att många unga män är fattiga och arbetslösa vid den här tiden och värvningserbjudandet alls inte är illa. De får enligt tidningen 300 kronor i utrustningspengar, 10 kronor om dagen i dagtraktamente samt garanterad månadslön på 420 kronor varav 300 ska skickas till anhöriga i Sverige. Men det handlar ju dock om krig, några veckor senare rapporterar ÖF om två norrköpingsbor som stupat och en yngling från Åby som är saknad. Samtliga är omkring 20 år gamla.

På järnvägen i Norra Östergötland löper ångloken och det har sina risker. Den 22 mars skriver ÖF om att Domänstyrelsen vill ha ersättning för skador på skogen och "uppdragit åt jägmästaren i Askersunds revir att anmoda Pålsboda-Finspongs järnväg att såsom ersättning för de å Haddebo kronopark uppkomna brandskador förorsakade genom antändning från lokomotiv å nämnda järnväg, dels den 16 juli och dels den 4 augusti 1917 erlägga ett belopp av 5 307:41 kronor.".

Ett misstag med hemska konsekvenser gjordes i Kvillinge vid den här tiden som också har att göra med eld. ÖF skriver: "En familj i Kvillinge hade genom sparsamhet och försakelser så småningom lyckats spara ihop ett kapital av 840 kronor. Pengarna de förvarat hemma, enär makarna ej hade de förvarat hemma, enär makarna ej hade förtroende för bankerna. För att ha summan i möjligaste mån skyddad mot tjuvar, förvarades den i kakelugnen". Men det var5 kallt vid den här tiden och hustrun tyckte det behövdes en brasa varpå hon tände upp kaminen. "Först då brasan brunnit en stund, kom hon att erinra sig sedlarna och skyndade att släcka brasan och om möjligt rädda kapitalet. Det var dock för sent, ty av sedlarn återstodo endast aska. Hur makarna kände förlusten, förorsakad på så fatalt sätt, låter sig tänkas", avslutas artikeln lakoniskt.

Vi får hoppas att livet efter denna katastrof ordnade sig något så när för denna drabbade familj som väl lärde sig en dyrköpt läxa.

Folkbladet önskar god påsk!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om