Det var sensommar 1918 och i Östergötlands Folkblad berättas om en dramatisk tjuvjakt. Finspongs konsumtionsförenings föreståndare upptäckte att det var något lurt när han pysslade med tomlådor: där fanns nämligen varor undangömda. Här fanns två säckar vetemjöl, fyra lådor socker med mera och föreståndaren misstänkte genast att det handlade om en förberedelse att stjäla godset varpå polisen underrättades.
Raskt anordnades en fälla där polisman Herrman samt länspolis Persson lade sig att vakta nästkommande natt för att om möjligt ta tjuven när denne skulle hämta varorna: ”Man hade också räknat rätt, ty vid tvåtiden kom tjuven med en skottkärra och började lasta densamma med en säck vetemjöl samt paltbröd.”
Länspolis Persson kunde rusa fram och gripa tjuven men sedan blev det mer dramatiskt än önskat eftersom mannen ifråga slet sig fri innan de övriga hunnit fram: ”Nu blev det en vild jakt, med revolverskott, uppåt Högby, men tjuven visade sig vara mycket god löpare, som snart lämnade sina förföljare efter.” Tjuven lyckades alltså spurta till friheten (kanske härtill inspirerad av att det faktiskt sköts efter honom) och några spår fanns heller inte efter honom – förutom skottkärran som tidningen dock inte tror är tjuvens egen utan ”lånad för tillfället var som hälst”.
I Lotorp skedde en tråkig händelse i mitten av augusti som påverkade många familjer. En eld bröt nämligen ut i en större arbetarbostad kallad Skvallergården runt middagstid en fredag och inom ett par minuter stod hela byggnaden i lågor. Vädret var heller knappast till någon hjälp för de som eventuellt kunde ha gjort något: ”Den rådande starka stormen gav elden stor fart, som också hade god näring i det torra, präktiga virket, vilket brann som tyre. På mindre än 1,5 timma var hela byggnaden jämte en längre uthuslänga nedbrunnen till grunden.”.
Tidningen konstaterar att det är en tragedi som drabbat många och hårt: ”De i det brunna huset boende göra stor förlust, då ingenting kunde räddas. De som hade försäkrat, det var icke alla, hade det till mycket lågt, även efter normala förhållanden räknat”. ”Genom branden blevo 9 familjer, räknande tillsammans 40 personer, husvilla.”.
Efter undersökning av polisen konstaterades att elden troligen orsakats av gnistor från skorstenen från någon närliggande byggnad. Pikant nog var Lotorps poliskontor inrymt i huset och naturligtvis också eldhärjat, man hade dock lyckats rädda de flesta papper. Tidningen berättar också en extra mörk historia i samband med branden: ”En av de i byggnaden boende var en arbetare, som just på lördagen skulle fira bröllop. Hela hans i veckan nyinköpta bohag, lysningspresenter och pengar blevo lågornas rov – och icke något var försäkrat.”.
Men Östergötlands folkblad kan också berätta om en händelse i Lotorp med lyckligt slut där en tvåårig flicka ramlat ner i en ”5 á 6 meter djup brunn” men klarade sig från skador. Barnen hade lekt i närheten av brunnen som nästan var torr när flickan uppenbarligen kommit för nära och gått över den skyddande lämmen varefter ”det bar ner i djupet”. Tidningen skriver: ”En något äldre bror, underrättade modern och snart var flickan, med hjälp av tillstädeskomna, på jordens plan igen.”