Hävla Kvarn mal för generationer

Har du åkt till Rejmyre för att titta på glasbruket bör du åka en bit till. I Hävla, ett par mil norr om Rejmyre, finns kvarnen som fortfarande brukas på precis samma sätt som den alltid gjorts.- Nu har den funnits i släkten i 112 år och fortfarande drivs den enbart på vattenkraft, berättar Lars Ericsson, mjölnare vid kvarnen.Vi sätter oss på Kvarnkammar’n för att prata mer om den fascinerande byggnaden som fortfarande är i bruk. Lars talar varmt om släktens verk och det märks att han brinner för att behålla kvarnen i sitt ursprungliga skick.- Min farfars bror Karl Ericsson tog över kvarnen den 5 augusti 1898. Sedan dess har arbetet som mjölnare gått i arv, berättar Lars.Karl Ericsson var kvarnbyggare och kom från Billsbro utanför Vingåker. Från början stod ett valsverk på platsen och kvarnen byggdes vid nuvarande Hävla Bruk.- När det bestämdes att det skulle byggas ett större manufakturverk i Hävla, beslutade man att flytta kvarnen hit. Man plockade ner den bit för bit och byggde upp den igen, berättar Lars.Familjetradition
Flytten tog nästan två år och 1901 öppnades kvarnen igen. 1903 lämnade Karl Hävla och drog vidare för att bygga fler kvarnar runt om i landet.- Det var då hans bror, min farfar Arvid, tog över här,.Arvid Ericsson var mjölnare tills han gick bort 1959. Då var redan nästa generation redo att fortsätta det gedigna hantverket med att mala mjöl.- Min pappa, Harald, växte upp här vid kvarnen. Han gick på Mjölnarskola i Mariestad, men det mesta lärde han sig av sin far, berättar Lars. 1988 gick Harald ur tiden. Han malde mjöl vid klockan 11 på förmiddagen. Strax efter lunch dog han. Men Lars hade redan beslutat att fortstätta i sin pappas fotspår. Under åren när han växte upp lärde han sig allt han behövde kunna av sin far. - Allt jag kan går inte att läsa sig till idag. Det blir ett hantverk och man måste vara både kunnig och skicklig, säger han.Ekologiskt mjöl
I sin kvarn gör Lars både konventionellt och ekologiskt mjöl. Säden köper han in och den levereras i jutevävsäckar om 100 kilo. Bra säd är en av delarna till att få riktigt bra mjöl. Det visar sig också vara en hel vetenskap.- Säden måste vara bra odlad. Stark kärna i kornen och bra värden är viktigt. Kornen ska ha hög proteinhalt och högt falltal. Ju högre falltal, desto bättre bakförmåga, förklarar Lars.- Nu när det varit så torrt eller om det regnar för mycket blir falltalet lägre.Han är visserligen ensam om att bruka kvarnen men han har god hjälp av sin fru.- Hon både provbakar och hjälper till när det kommer turister på besök. Utan en riktigt bra fru kan man inte driva en sådan här verksamhet. Hon ställer verkligen upp till 100 procent, säger Lars och ler.Ny generation?
Barnbarnet Svante Nyberg kommer upp till morfar en sväng. Han är på besök från Stockholm. Själv har Lars ingen son som kan ta över verksamheten efter honom.- Men vem vet. Kanske blir det Svante som tar över efter mig. Stänger man av en sådan här kvarn så lägger man ner för gott och konsten att mala mjöl på gammalt sätt försvinner nog helt, säger Lars.Men själv har han inga planer på att sluta. Kvarnen är ett populärt turistmål och mjölet eftertraktat av många.- Det är en viss känsla med att gå här. Kvarnen och alla redskap som min släkt tillverkat genom tiderna, hela miljön gör att man mår bra. Det är nog det som är tjusningen med det hela, säger Lars.

Information till våra läsare

Hävla Kvarn mal för generationer

Att kliva in genom dörrarna på Hävla kvarn är som att ta ett hopp över 100 år tillbaka i tiden, men ändå befinna sig på år 2010. Kvarnen har brukats av samma familj lika många år och ingen kan mer om den än mjölnaren själv.