Brukets mästare

Det otroligt starka solskenet gör att det tar en stund för ögonen att anpassa sig inne i den mörka smedjan. Men bara efter en kort stund börjar konturerna komma fram på de gamla sakerna som stått där sedan den stängdes 1924.- Smedjan var i bruk från 1682. Nu är det en stiftelse som håller efter den och reparerar, berättar Helene Rannaleet som är guide där i dag.Hon eller någon av hennes kollegor finns på plats varje dag mellan 10-17 fram till den 22 augusti. Och besökare är det inte ont om.- Här har jag haft turister från både Korea, Frankrike och Holland. Sen kommer det mycket tyskar också så klart. Just i dag är det ett gäng damer här som sitter och målar. De ska visst ha någon utställning med sina konstverk, säger Helene.Helene kan mycket om platsen och för den riktigt intresserade finns både boendemiljöer och löner väl dokumenterat.- Tyvärr kan en del årtal skilja sig lite beroende var man läser. Det irriterar en del, säger hon.Två hammare och en tyskhärd
Den ursprungliga metoden som användes kallades tysksmide.- Järnet smältes i härden, sen bearbetades under den stora hammaren och räcktes ut till stångjärn, berättar Helene.På 1600-talet räckte det med en härd och två hammare, men på 1800-talet gick man över till den mer effektiva Lancashiremetoden.- Det blev större efterfrågan på stångjärn och från Hävla exporterades mycket till England på den tiden, säger Helene.För att syresätta eldhärdarna installerades en trecylindrig maskin, Bagges Blåsmaskin. Via rör i taket trycktes luften fram till härdarna. På smedjans vattensida står de stora skovelhjulen stilla sedan länge.- Stiftelsen har en önskan om att kunna få igång smedjan igen om de får in tillräckligt mycket pengar för de restaureringar som krävs, säger Helene.Bostäder visas
Att vara smed var ett av de finaste yrken som fanns. Mästersmeden kunde jobba upp till 70 timmar per vecka och tjänade lika bra som disponenten själv.- Disponent Ljungström tjänade 2 920 kronor om året. Mästersmeden lika mycket, berättar Helene.Utöver det tillkom arvode och del av vinsten och från 1903 finns dokumenterat att 4 675 kronor betalades ut i lön totalt till Ljungström.- Det var ett hårt jobb, långa dagar och hög ljudnivå. Trots det var smed bland det finaste man kunde vara på den tiden. Yrket gick oftast i arv. Mästersmedens son var oftast mästersven. Innan man kunde jobba som det var man koldräng säger Helene.Uppe vid det gamla bostadshuset finns boendemiljöer återställde och en modell över smedjan.- Den har både ljud och rörelse. Barnen brukar gilla den och får en bättre bild över hur det var att jobba på den tiden, säger Helene.I ett av rummen bodde Frans och Matilda Karlsson mellan 1916 och 1937. Ett rätt så rymligt rum och en kammare hade de till sitt förfogande.- Men de hade rätt många barn med. Runt åtta stycken. Det var vanligt med stora familjer på den tiden, säger Helene.Bra turistmål
Hammarsmedjan ligger visserligen en bit in på en smal och krokig grusväg.Men väl där är den värd sitt besök. Den som vill kan också ta kanot till platsen. Något som många gör på sommaren.- Här finns kafé och tillgång till toalett med. Sen är det inte så långt från Hävla Kvarn, ett annat fint turistmål, säger Helene Rannaleet.

Information till våra läsare

Brukets mästare

Ett populärt resmål för turister från när och fjärran är den gamla Hammarsmedjan i Hävla. Men namnet till trots tillverkades inga hammare där när det begav sig på slutet av 1600-talet.