När Jonas Karlsson ropar på fåren kommer de sättande, alla 450. Nytt bete väntar.
– Vi har gått ner från 300 till 210 djur plus lamm. Jag tycker om mina djur och kan inte släppa ut dem hur som helst. Jag är inte färdig med alla rovdjursstaket, men i år har vi alla får inom rovdjursavvisande områden. Jag ska göra det sista stora blocket nästa år, säger han.
Jonas Karlsson har svarat på länsstyrelsens enkät om hur människor som bor och lever i området påverkas av vargens förekomst. Han hör också till den femtedel djurägare som drabbats av vargangrepp. Vi återkommer till det.
Bara för någon dag sedan var det en vargobservation 300 meter från Jonas Karlssons gård. Hotet är hela tiden närvarande.
Jonas Karlsson går i spetsen för de 450 fåren till ett nytt bete.
Med vargavvisande stängsel når fåren inte längre ner till Sätraån.
– Men jag känner ingen större oro. Det är bara att konstatera att attackerna kommer att komma. Det går inte att gå omkring och tänka på det hela tiden. Då kan man inte ha några djur.
– Det är värre för min fru, hon tänker på det hela tiden, säger han.
Länsstyrelsen får hård kritik i enkäten, men Jonas vill inte stämma in i den kören.
Jonas Karlsson klappar om Hemsa 19096, det 96:e fåret år 2019. Tamast i flocken.
Jonas Karlsson vid Sätersborg i Hällestad har minskat på antalet får på grund av vargen.
– Det är inte så lätt att vara i länsstyrelsen, de har ju sina regler de måste anpassa sig efter. Men jag tycker att de efter en attack kunde hjälpa folk lite mer.
Jonas Karlsson har drabbats av vargattacker två gånger, 2011 då 22 får revs och förra året då två ensamma djur på ett bete gick åt.
– Jag fick flytta alla mina får, ta in alla slaktlamm och flytta alla tackor till samma bete. Det betade de sönder så i år har jag sju till åtta hektar som knappt producerar. Jag har fått så om för flera tiotusentals kronor, något jag inte får igen.
Det finns andra kostnader och besvär som orsakas av rädslan för vargen.
Jonas Karlsson har satt upp drygt en mil vargavvisande stängsel för cirka två miljoner kronor. Bidrag 80 000 kronor.
– Jag har gjort iordning två stora beteskomplex, där vi kommer att ha hägnat in nästan 100 hektar. Men då har vi hägnat bort vattnet, så nu måste jag köra vatten varje dag. Vi ska dra slang så vi slipper köra, utan bara kan åka dit för att se till djuren.
Fåren följer troget Jonas Karlsson mot nya betesmarker.
Han är också för mer skyddsjakt.
– När de i en skyddsjakt sköt en tik 2020 var det lugnare i nästan ett år. Så det hjälper. Vargen sätter jakten i samband med fåren, de är inte dumma i huvudet.
Alla får vid Sätersborg går numera inom vargavvisande stängsel.
Två får i högsta fart in på det nya fältet med frodigt bete.
Vargen närmar sig tätbebyggda områden alltmer, Finspång, Borggård, Sonstorp med flera platser.
– Det är olustigt för folk, det måste man ta på allvar, menar Jonas Karlsson.
– Kontentan är, det måste blir lättare att få skjuta varg vid attacker.
Allt kring vargen gör att livskvalitén påverkas anser Jonas Karlsson. Både när det gäller arbete och det sociala livet.