Oron för vargarna i Långbogenreviret, med stora delar i Finspångs kommun, finns kvar. På måndagen hade Nätverk för en trygg landsbygd Norra Östergötland bjudit in till pressträff hemma hos Göran Johansson i Kroken i direkt närhet av Gärtorps sommarstugeområde i Hällestad. Träffen skedde både fysiskt, med avstånd, och digitalt.
– 1 augusti 2019 rev varg 14 av våra 17 får i hagen vid sjön. Då beslutade vi att det inte går att ha får här så länge det finns varg, berättar Göran Johansson och pekar ut över den vackra naturen.
Istället för att ha betande får ser Göran själv till att hålla hagen i trim.
– Ja, jag kör med röjsåg och gräsklippare. Jag vill behålla den biologiska mångfalden så länge jag orkar, säger han.
Mikael Johansson är ordförande i Gärtorps samfällighetsförening med 35 medlemmar.
– Många av oss tycker om att vara ute i naturen, men förekomsten av varg gör att det har skapats en oro. När jag frågat runt bland medlemmarna, märks det tydligt att den upplevda tryggheten har minskat radikalt på grund av vargen.
Förekomsten av betande djur har sänkts när djurhållarna inte vågar ha sina djur ute lika mycket som tidigare.
– Det är en tråkig utveckling. På landet vill man se djur som betar i hagar, säger Mikael Johansson.
Per Frännek och Veiné Andersson är två lantbrukare och djurhållare som båda drabbats av bekräftade vargattacker på sina djur.
– Två av kvigorna är fortfarande försvunna och de blev skrämda av varg 8 december förra året. De andra är upphittade på olika platser, men de drog iväg en och en halv mil. Sammanlagt har vi lagt ner 150 timmar på att åka omkring och leta, säger Veiné Andersson.
Fyra riksdagsmän från Östergötland fanns med på mötet.
– Vad ska rovdjurspolitiken få kosta Sverige? Ju längre söderut vargen kommer, lär det också bli fler attacker mot nötkreatur. Det är väldigt stora värden som riskeras för att vi ska kunna ha varg i Sverige, säger John Widegren, landsbygdspolitisk talesperson för Moderaterna.
Hans parti vill inte utrota vargen i Sverige.
– Vår ståndpunkt är att hålla stammen på 170 individer, inte mer än 300 som det är idag. Det riksdagsbeslut som finns från 2013 efterföljs inte, något har gått fel på vägen. Det finns många hänsyn i det beslutet, som helt enkelt inte tas, menar han.