Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ny gärdsgård byggd

En ny gärdsgård har anlagts på en mindre sträcka vid Hällestads hembygdsgård, där Hellste Marken brukar arrangeras.

Vidjor. Här fäster Pornehanok Kemlek ihop störarna och slanorna med vidjekvistar.

Vidjor. Här fäster Pornehanok Kemlek ihop störarna och slanorna med vidjekvistar.

Foto: Sören Boström

HÄLLESTAD2017-08-31 06:45

– Den gamla gärdsgården var gammal och numera i bedrövligt skick, säger Gösta Kronvall som är ordförande i hembygdsföreningen. Ja, så dålig att vi misstänkte att den kunde lägga sig ned om det blir en snörik vinter i år.

Nu satsar ni på en ny gärdsgård, istället för ett mer modernt och kanske mer hållbart staket?

– Ja, vi tycker att det passar bättre att sätta upp en ny gärdsgård vid en sån här hembygdsgård, än ett staket. Dessutom räknar vi med att även en gärdsgård kommer att vara hållbar i åtskilliga år framöver.

Något som gärdsgårdsuppsättaren Malte Hansson från Dalarna skriver under på:

– Det är lite beroende på förutsättningarna, men en ny gärdsgård kan klara sig i minst tio år och i bästa fall i uppåt 30 år.

Vad beror det på?

– Framförallt om man missköter sin gärdsgård och det värsta är om man kör med en trimmer runt stolparna. Då river man sönder stöttorna längst ned och piskar upp porerna i träet, vilket minskar livslängden rejält. Så därför rekommenderar vi alltid att man klipper bort gräset runt gärdsgårdsstöttor.

Har du sett några skräckexempel på trimmer-användning?

– Ja, och det var helt nyligen vid Färgaregården i Norrköping, där en gärdsgård som bara var cirka fem år gammal var så illa misshandlad av trimmer, att den redan behövde stöttas upp på vissa ställen.

Har du mycket erfarenhet av att sätta upp gärdsgårdar?

– Oja, det har blivit en hel del med åren och det är tredje gången på ganska kort tid, som jag är här i Finspång och jobbar med det här.

När började du med det här jobbet?

– Jag har satt upp gärdsgårdar sedan 2004 och jag känner faktiskt av en viss ökning av beställningsjobb de senaste åren och det känns förstås roligt.

Och spikar är förbjudna att använda?

– Ja, vi kör enbart med naturmaterial och binder ihop gärdsgården med vidjor. Det kan dock hända att vi drar i en spik eller skruv i sista rovorna, som ligger lite löst.

Vad använder du för material?

– Det är gran rakt igenom hela gärdsgården, allt från vidjorna till stöttorna.

Vet du hur gammal tradition det är att sätta upp gärdsgårdar?

– Jag har läst om att man började med gärdsgårdar redan på 1000-talet i Sverige, så den här sedan har några år på nacken numera.

– Och på 1800-talet när vi hade som mest gärdsgårdar, sträckte det sig visst 20 varv runt jorden, var det någon som räknade ut...

Dina stöttor är svarta längst ned?

– Ja, och det beror på att vi bränt av dem där, för att öka livslängden.

Gärdsgård

Gärdesgård eller även gärsgård eller gärdsgård är en typ av traditionell hägnad som kan variera kraftigt i utseende och konstruktion mellan olika trakter. Gemensamt är dock att den ursprungligen var helt gjord av naturmaterial, i norra barrskogsbältet företrädesvis av en och gran. Gärdesgårdar av trä används i Norden, Estland, i delar av Ryssland och USA och en del andra områden med god tillgång till lämpligt material. Stengärdesgårdar är vanliga där det finns tillräckligt ur åkrar avlägsnade stenar eller råder brist på trä.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!