Bert Egnell vid Bogetorps gård är en av åtta deltidsbrandmän i Hällestad.
– Just nu är vi sex, men det är ett par till på gång, berättar han.
Under en vecka per månad står det ett utryckningsfordon parkerat på gården, eller ute vid något fält, beroende på var Bert Egnell befinner sig. Det samma gäller de övriga deltidsbrandmännen när de har jourveckan. Varje vecka är det två personer som har beredskapen. Samma system gäller för Rejmyre.
FIP kallas de, Första insatsperson.
När larmet ljuder hos Bert Egnell ska han likt Clark Kent snabbt förvandla sig till Stålmannen, eller i det här fallet brandmannen. Clarks telefonkiosk är för Bert en gummimatta han lägger på marken vid brandfordonet. Där ska han ända ner till kalsongerna byta och få på sig underställ och brandställ.
Från larm tills bilen rullar har han 90 sekunder på sig. Fast det har Bert Egnell aldrig godkänt.
– Det är ofta omöjligt att klara, men jag åker så fort jag kan.
Oavsett om det är en olycka eller brandlarm är hans första uppgift på plats att rapportera läget till ankommande styrkor. Sedan kan det handla om att ge vård eller bromsa eller stoppa ett brandförlopp.
I bilen finns bland annat hjärtstartare, sjukvårdsväska med syrgas, plåster och gasbindor. Det finns också en vattentank på 180 liter, en bensindriven högtryckspump och högtrycksslang.
När larmet går kan Bert Egnell befinna sig i sängen, i ladugården, på traktorn eller på en massa andra platser. Han måste hela tiden ha utryckningsfordonet nära till hands. Kör han med traktorn ute på ett fält måste han ta med bilen och parkera den intill fältet.
– Jag har en fyrhjulig mc också om jag måste ta mig hem snabbt, säger han.
Behöver han lämna gården måste han flytta bilen och se till att någon annan har jour medan han är borta.
Under ett år får han ungefär 60 larm, varav ett flertal kräver någon form av räddningsinsats. Listan för det senaste året domineras av bilolyckor på väg 51.
– Trafikolyckorna har ökat kopiöst, mer än fördubblats på några år, säger Bert Egnell.
Hällestad har under en tid haft problem med att få deltidsbrandmän, men nu håller kvoten på att fyllas. En stabil faktor har hela tiden varit Bert Egnell, med sina drygt 30 år inom räddningstjänsten. Med det är han näst äldst i kommunen.
Erfarenheten gör också att han kan jämföra mellan då och nu. För de nya finns bara nu. Han sticker inte under stol med att han är ganska kritisk till dagens system.
– Förr stod det en brandbil vid stationen i Hällestad som vi tog oss till. Då kunde vi åka ut med fyra till fem man och verkligen släcka en brand. Nu åker vi ut, men får vänta tills styrkan från Finspång kommer. Det gör också att Finspång töms och inte har någon andrastyrka om det blir fler bränder.
– Det positiva med FIP är att vi kommer snabbt ut på alla larm. Man kunde tagit det bästa av båda delarna. Haft en brandbil i Hällestad och en FIP, säger Bert Egnell.
– Vi hade vunnit i både snabbhet och effektivitet och det hade inte behövt bli speciellt mycket dyrare.
Bert Egnells huvudsakliga arbete är givetvis att driva gården Bogetorp, något han gör tillsammans med sin bror och syster. De har ett hundratal mjölkkor och lika många ungdjur. Efter några svåra år för mjölken ser Bert Egnell nu ljusare på tillvaron. På de totalt 200 hektaren odlas mest gräsvall men också en del spannmål. 40 hektar är skog.
Det var Berts farfar som på 1940-talet köpte gården.