Djuckerö i Ljusfallshammar har i flera decennier varit i släktens ägo och är så än idag. Bilden ur Erik Anderssons bok.
Det var under pandemin konstnären Erik Andersson ofta hade ett skissblock när han satt framför tv:n. Med teckningar och handskriven text skildrade han sin barndom. 115 A4-sidor blev det innan han insåg att det här kan ju bli en bok.
Visst var tecknandet en form av förströelse, men det finns en djupare tanke också.
– Det egentliga syftet är att berätta om livet under min barndom för kommande släkten. Jag tycker jag har gjort en god gärning när jag beskriver en tid som är så totalt annorlunda mot i dag. Och att utvecklingen har gått så fort. Även om det bara är tillbaka till 1940- och 50-talet så uppfattas det som exotiskt, säger Erik Andersson.
81-årige Erik Andersson med boken När farfar var ung, där han vill ge dagens generation en bild av sin barndom.
”En av mina käraste leksaker när jag var liten var en liten apa. Den använde jag att köra leksaksbilar med. Jag ägnade mig mycket åt att leka själv, med tennsoldater och gubbar som jag gjorde av modellera,” skriver han.
Erik Andersson berättar om hur han som barn lekte med en apa och sina bilar, långt före mobilens intåg.
Inga datorer, ingen mobil och en kanal på TV i slutet på 1950-talet. För dagens ungdom är det obegripligt.
I dag bor Erik Andersson på Lidingö och sin egen barndom tillbringade han på en bondgård på östgötaslätten.
I boken skildrar Erik skolan, leken, den manuella telefonväxeln, handelsboden, kyrkan och annat som speglar den tiden.
Men grunden till hela hans släkthistoria finns i Hällestad. Där är hans far och mor, och deras föräldrar, födda liksom deras tidigare generationer. Erik har i sin släktforskning nått ända ner till 1600-talet.
– Alla mina släktingar ligger begravda på kyrkogården i Hällestad.
Åkerstad i Hällestad 1912, då Karlsås Österby. Pojken längst till höger är Erik Anderssons far Gunnar, då elva år. De var 13 syskon födda mellan 1887 och 1908. Gunnar hade tre bröder Ejnar, Jakob och Karl, som står bredvid farfar August (i hatt).
Han berättar om gårdar som Högsfall, Simonstorp, Kodr, Nygård, Solberga, Jogestorp, Östergården, Åkerstad samt Djuckerö och Ljusfall i Ljusfallshammar.
Graven i mitten är Erik Anderssons föräldrars Gunnar och Ingeborg Andersson. Till vänster hans mormors far Joel Nilsson med maka Johanna.
Han skriver:
”Jag har en stor släkt på min pappa Gunnars sida. Han var född 1901 och hans mor Matilda fick 13 barn mellan 1895 och 1908. Jag har träffat alla utom Sigrid som bara blev fyra år".
Pappa Gunnar föddes på Karlsås (i dag Åkerstad) där farfar August var prästgårdsarrendator och mamma Ingeborg växte upp i Jogestorp.
De flesta av Erik Anderssons förfäder ligger begravda på kyrkogården i Hällestad.
Tillbaka på 1700-talet finns det i släkten flera bergsmän i Hällestad bergslag. De drev lant- och skogsbruk parallellt med gruvhanteringen.
– Boken upplevs med stor igenkänning hos äldre och jag vet de som läst den för sina barnbarn, säger han.
Erik Andersson har inte besökt Hällestad de senaste åren, men i augusti blir det en resa. Än i dag finns det släktingar kvar på morfars gård Djuckerö.