Bönder med höga krav på sig
Herefordkorna i hagen verkar pigga. De skuttar ystert och en del åstadkommer ett och annat bocksprång. - De har fått vårkänslor, säger Berit.
Gårdens tre hästar är Berits speciella skötebarn. Hon ägnar sig en del åt avel. Treåriga Gamäng är en av hennes egna uppfödningar. FOTO: GUNNAR JOHANSSON
Foto:
Men Stig Jansson är inte bara politiker. Han är lantbrukare också. Tillsammans med hustru Berit Zamuhl-Jansson driver han ett Krav-jordbruk med köttdjur.
Tre generationer
Österby gamla gästgivargård ligger i Hällestad och är en arrendegård i tredje generationen. Sedan 30-talet har familjen Jansson drivit lantbruk här.
De två första generationerna var detta en gård med mjölkdjur. 1995 övergick Stig och Berit till köttdjur av rasen Hereford och gick med i Krav som är en kontrollförening för ekologisk produktion. För att lantbrukaren ska få märka sina produkter med Krav-märket måste vissa regler vara uppfyllda.
- Målsättningen är hundra procent Krav-godkänt foder. Man medger dock dispens för att få en fullvärdig foderstat, dock max fem procent ej Krav-godkänt. Detta innebär att man kan köpa in t ex mineralfoder, som behövs i foderstaten. Vi är självförsörjande, men köper in mineralfoder, berättar Stig och Berit.
Mindre kraftfoder
- I konventionell djurhållning ger man mer kraftfoder än i Krav. Men det är naturligare för korna att äta mindre kraftfoder som havre. I stället ska de ha fri tillgång till grovfoder, som hö och halm. Det här är ju naturliga grovfoderomvandlare.
- Många känner till att Krav innebär ekologiskt lantbruk, men det finns också felaktiga uppfattningar, t ex när det gäller antibiotika, säger Stig.
Många tror att antibiotika är helt bannlyst inom Krav. Så är det inte.
- Om ett djur blir sjukt ska man ge vård och behandling, till exempel antibiotika, förklarar Stig. Däremot får man inte använda antibiotika i förebyggande syfte. Det får man inte heller inom den konventionella djurhållningen i Sverige. Däremot är det tillåtet i andra länder Hormoner får inte användas.
Efter antibiotikabehandling av djuren får inte köttet säljas som Krav-kött förrän efter sex månader. däremot som konventionellt.
Mer planering
Omställningen från traditionellt lantbruk till till Krav var ändå inte så stor, tycker Stig och Berit.
- Besprutning förekom, men inte så intensivt som t ex på slättgårdarna. Arbetsmässigt är det inte så stor skillnad mot förut, däremot på planeringssidan krävs det mera.
På gården finns 35 moderdjur. Den totala besättningen skiftar mellan 75 och 100 djur, beroende på vilken tid på året där det - hur många kalvar som fötts och hur många djur som skickats till slakt.
Gården är med i Swedish Meats (tidigare Farmek) system för slakt av kravdjur. Systemet innebär bl a att djuren slaktas separat från konventionellt uppfödda djur. Reglerna säger också att allt ska gå lugnt till och att besättningar från olika gårdar ska hållas i sär.
Lösdrift
De flesta kor går utomhus i den nytillbyggda lösdriften,djur står inomhus i de bås som är kvar från det tidigare systemet. Anledningen är att utrymmet på lösdriften inte räcker till. Ytterligare ombyggnader planeras.
Enligt Kravs regler gäller lösdrift från den 31 december 2010.
- Då måste vi minska beståndet för att leva upp till reglerna om utrymme.
Enligt Krav-reglerna ska korna vara ute stora delar om året. På Kravs hemsida hävdas att Krav-kor ofta är ute mer än konventionellt hållna kor.
- Krav-reglerna påverkar hela lantbruket säger Stig och Berit. Krav går ofta först och om ett par år följer det övriga lantbruket efter.
Så jobbar vi med nyheter