Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Slutet på en epok

Det är slutet på en epok när Gusums bruk nu rivs. I framtiden kan det bli ett grönområde här, och ett minnesmärke över brukstiden. Men först måste den förorenade marken saneras, något som tar flera år.

Grävskopan sätter tänderna i det gamla bruket.

Grävskopan sätter tänderna i det gamla bruket.

Foto: Robert Svensson

GUSUM2010-04-16 03:00
I augusti ska rivningsarbetet vara slutfört. Saneringsarbetet av det tre hektar stora området vid Gusumsån kommer att ta flera år, fram till år 2015. Hela kostnaden för projektet är ca 70 miljoner kronor.95 procent står staten för, genom länsstyrelsen i Östergötland och Naturvårdsverket. Resten betalar Valdemarsviks kommun.Gusums bruk är ett av Östergötlands mest förorenade områden. I de sex huskropparna, varav den äldsta är från början av 1900-talet, finns det asbest och i marken olja och tungmetaller som koppar, zink, cyanid och kadmium.Marken måste saneras så djupt som tre-fyra meter.Mässingstillverkning har funnits i Gusum sedan 1600-talet. Bruksområdet har haft industri sedan 1870-talet. Från 1960-talet har verksamheterna successivt avvecklats. Gusums bruk, mest känt för sina blixtlås, gick i konkurs 1988. "En nystart"
Sedan början av 2000-talet har bruksområdet stått mer eller mindre övergivet. Den gångna vintern har ökat rasrisken i de förfallna tegelbyggnaderna.T f landshövding Magnus Holgersson var i går på plats för att symboliskt starta rivningsarbetet med en grävskopa.- Det är slutet på en epok, sa han till de många Gusumsbor som samlats på platsen.- Det är absolut nödvändigt att riva, men sorgligt samtidigt, säger projektledare Annette Källman.Kommunalrådet Anders Carlsson (C) menade att det är en nystart för området, som kan komma att omvandlas till ett grönområde. Tegel ska sparas till ett minnesmärke över bruket.Inger Ericsson, Gusum, tycker att det är bra att man gör något åt de förfallna byggnaderna.- Det har varit en skamfläck i samhället, säger hon.Hon minns brukets storhetstid på 1950-talet, hur stiligt det var då, med vackra ekdörrar.- Det är lite sorgligt, tycker Ingemar Samuelsson, som jobbat på bruket i 20 år, om att se grävskoporna börja riva husen.600 anställda
- Jag har jobbat här i 43 år. Jag började 1949, berättar Yngve Andersson, 82, som minns hur det kom "massor av flickor" från Norrland för att arbeta med blixtlåsen. Åke Franzén, 65, som började arbeta på bruket 1948, kommer ihåg när det var 600 anställda på bruket, där man också tillverkade kopparrör och säkerhetsnålar.På andra sidan ån ligger en sista rest av industrin, ett företag där viror fortfarande tillverkas. Men det företaget ska snart läggas ned.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om