”Jag har alltid tänkt att när man är 50 får man göra vad man vill!”
Hon skojar bara delvis. Efter att ha jobbat för Gert Wingårdh och Gustaf Rosenberg och chefat för stadsplaneringen i vår huvudstad kände hon att det var dags – om hon någonsin ska förverkliga drömmen om en egen byrå så är det nu som gäller.
OKK – Office Karolina Keyzer – är nystartat men listan på samarbetspartners är redan imponerande: Harvard Center for Green Buildings and Cities, KTH, Birthe och Per Arwidssons stiftelse. Och syftet är klart, hon vill fortsätta påverka stadsmiljöerna med sin erfarenhet och sina idéer om en stad som är till för alla.
Karolina Keyzer gillar att hitta lösningar på problem i offentliga miljöer. Det kan vara så enkelt som ett gångstråk mellan två platser, eller så övergripande som utgångspunkten för hela samhällsbygget. En gång satte man kyrkan mitt i byn. Karolina Keyzer skulle gärna se skolan på den platsen.
– Man kan säga att om treåringarna mår bra så mår 83-åringarna bra också. Och alla vi som är mittemellan, vi trivs också ganska bra i ett sådant samhälle. Där man kan ta sig fram på ett tryggt sätt utan att vara rädd.
Som stadsarkitekt har Karolina Keyzer utarbetat en arkitekturpolicy för staden, något som i stort sett har saknats både på kommunal och statlig nivå i Sverige. Hon har suttit i utredningen om en policy för hela landet, och har varit behjälplig för andra kommuner i samma syfte. Hon har lyft samarbetet med kollegor i andra städer, både i Sverige och i Norden, och ser bara vinster med att jämföra problem och hjälpas åt med lösningar.
Hennes bakgrund är tämligen internationell.
– Min pappa är född i Holland och mamma i Dalsland, Köpmannebro, båda 1930. De hette Karel och Rakel. De lever inte längre, men de träffades i USA när mamma var där på stipendium och han var nyutbildad ingenjör.
Pappans jobb tog paret till Europa, och under åren i London föddes Karolina och hennes syster. Sedan tillbringades några år i Tyskland och därefter slog sig familjen ned i Sollentuna. Efter gymnasiet gick Karolina på konstskola ett år.
– Det var självklart för jag har målat och tecknat så länge jag kan minnas. Sedan läste jag idéhistoria på universitetet, och det var då jag insåg att jag måste göra något som kräver både och – både problemlösning och grafisk förmåga. Och då var arkitektur svaret, helt enkelt.
Hon började på KTH och fick sitt första jobb hos slottsarkitekten Ove Hidemark, och på den vägen är det. Hon har bland annat ritat Victoria Tower i Kista och Sporthotellet i Solna, och varit expert i planeringen av det nya regeringskvarteret i Oslo.
När hon nu går vidare är det fortfarande lusten att påverka det offentliga rummet och bygga en stad för alla som driver henne.
– Det är en fråga om rättvisa. Alla ska få plats i stadsrummen. Och det händer inte av sig själv. (TT)