– Vi måste undersöka om en nödraket har utlösts av våda eller bara för skojs skull. Vi måste larma ut och leda räddningsfartyg och helikoptrar för att ta reda på det och det gillar vi inte, säger Lars Grantinger, driftchef vid Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, till TT.
Inför nyårsfirandet markerar Sjöfartsverket att falska nödraketer kostar stora resurser eftersom man är skyldig att undersöka varje larm. Och falska larm kan påverka och försvåra livräddningar vid riktiga olyckor.
– Ja, framför allt om det händer något samtidigt. Då blir ju räddningsenheter upptagna på annat håll för att ta reda på om nödraketen var skarp eller inte.
Problemet finns där under hela året men exploderar vid nyårsfirandet. Under 2014 har hittills 72 larm om nödraketer kommit in till sjöräddningscentralen. Endast några enstaka av dem gällde människor som befann sig i nöd.
– Många skjuter av raketer som man upplever har passerat bäst-före-datum, säger Grantinger.
Han uppmanar i stället folk att höra med polisen hur man ska gå tillväga med utgångna nödraketer.
På senare år har thailändska papperslyktor blivit populära. Det är inte olagligt, men lyktorna kan också misstas för en nödraket. (TT)