Ge folk anledning att känna förtroende

Stå pall för de andra sju partiernas strävan att dra ner det uppåtsträvande partiet i det förtroendelösa träsket igen.

Stefan Löfven och Ulf Kristersson leder båda två partier som skulle må gott av ökat förtroende hos medborgarna.

Stefan Löfven och Ulf Kristersson leder båda två partier som skulle må gott av ökat förtroende hos medborgarna.

Foto: Anders Wiklund

Politik2019-09-04 05:15
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Medborgarnas förtroende för riksdagspartiernas ledare mäts och redovisas på regelbunden basis av Demoskop/Expressen.  Vid den senaste mätningen (19 augusti 2019) vann Ebba Busch Thor (KD) på 40 procent medan den arma Per Bolund (MP) bara får ihop 13 procent på sin sista plats. 

För samtliga gällde att det var fler som uppgav lågt eller mycket lågt förtroende än vad det var som svarade högt eller mycket högt förtroende när Demoskop ställde sina frågor.

Partiledarna delar därför förtroendeproblem med varandra; må så vara på olika nivåer. De här mätningarna säger viktiga saker om tillståndet i politiken.  Lågt medborgerligt förtroende är liktydigt med låg legitimitet att genomföra politiska reformer av det mer kännbara slaget; reformer som i sin tur skulle kunna riskera att i vart fall på kort sikt sänka förtroendesiffrorna och legitimiteten ännu mer. 

I ett samhälle som vårt svenska där politiken finns med i stort sett överallt så är kraftiga och långvariga förtroendetapp särskilt allvarliga.

Flera av partiledarna borde därför anstränga sig mer för att bygga upp ett bredare förtroende bland stora och breda medborgargrupper. Vilket naturligtvis är lättare sagt än gjort. Det ligger nämligen i den politiska sakens natur att det parti och den partiledare som försöker höja sig över skitsnack och gyttjebrottning kommer att behöva stå pall för de andra sju partiernas samfällda strävan att dra ner det uppåtsträvande partiet i det förtroendeknappa träsket igen.

Det nya som hänt sedan toppolitikerna Göran Persson och Fredrik Reinfeldt erövrade förtroendesiffror på dryga 60 procent är att SD etablerat sig som ett stort parti med runt en femtedel av väljarna bakom sig. Det som inte minst skiljer ut SD: s väljare från andra partiers väljare - se till exempel undersökningar i boken "Svenska väljare" av Sören Holmberg och Henrik Ekengren Oscarsson (2016) - är  SD-väljarnas mycket låga förtroende för partier (även det egna) och för politik och politiker i stort.

SD är nu så stort att väljarna påverkar sådant som förtroendemätningar hos Demoskop. Det parti/partiledare som verkligen vill vinna större förtroende - utöver de trettio/fyrtio procent man redan har - behöver därför framförallt upplevas som hyfsat förtroendevärda i SD-väljarnas ögon.  Så hänger det ihop.