Han har inte hört programmet i Sveriges Radio men har uppmärksammas på att det finns förskolor där barn lär sig, och pratar, väldigt lite svenska i vissa av Norrköpings kommunala förskolor.
– Det är sådana saker man lyfter. Vi lever i en bostadssegregation och när det kommer många barn med arabiska som modersmål så blir det vissa förskolor som får många barn med arabiska som måste lära sig svenska. Så visst, det finns en problematik, säger han.
Det allra viktigaste instrumentet för att barnen ska lära sig svenska, vilket är prioriterat enligt Olle Johansson, är pedagogernas insats. Att arbeta med lösningar som forskarna vid Linköpings universitet lyfter fram, såsom att placera barn i olika förskolor för att få en jämnare fördelning språkmässigt, tror han inte på.
– Vi har valfrihet att man själv kan välja förskola. Och det ska vi värna.
Men om man är nyanländ kanske inte det första man gör är att ta reda på det?
– Alltså jag ser inget qick fix på det här. Men vi får ta till oss den forskning som finns. Vi har ett val att välja förskola och vi kommer inte att bryta segregationen den närmsta tiden. Så vilka barn ska man välja och var ska man placera dem?
Han lyfter hellre fram pedagogernas roll:
– Det vi jobbar med i Norrköping är att kompetensutveckla pedagoger, nu jobbar vi till exempel med ett språkutvecklande arbetssätt. Men det gäller att ligga i och då blir pedagogernas roll jätteviktig, säger han.
Även utvecklingen av modersmålet i förskolan är viktig, menar han:
– Det är väldigt viktigt att ha med sitt modersmål med. Men sedan är utmaningen hur vi ska ge dem samma möjligheter som alla andra när skolan börjar? Det är svårt när det inte finns möjlighet att finnas i en miljö där svenska är det dominerande språket.
I inslaget berättar en pedagog i en kommunal förskola att barnen får ett allt mindre ordförråd på svenska. Är inte det ett problem som ni måste jobba mer för att lösa?
– Det är i leken barn lär sig mycket och som pedagog kan man också vara delaktig i leken och föra in svenskan. Då är det också viktigt att de som jobbar inom förskolan har ett rikt språk, säger han och fortsätter:
– Men vi har haft barn som kommit till skolan, som inte kan svenska, men som lär sig svenska ganska väl där. Så man har några år på sig att lära sig svenska där. Det viktiga är att barnen kan 5 000 - 6 000 ord när de börjar förskoleklass. Om man har det på svenska eller arabiska spelar mindre roll, säger Olle Johansson.
Samtidigt säger du att svenska ska prioriteras i förskola?
– Ja, men om man inte har ett ordförråd på 5 000 – 6 000 ord på svenska, så är det bättre att ha det på till exempel arabiska, än inte alls.
Du säger att ni tar till er forskning, men forskarna som är med i inslaget säger att ingen från Norrköping hört av sig efter programmet, där ju faktiskt Norrköping lyfts fram som exempel. Hur tänker du där?
– Jag är intresserad av forskning, men det är förvaltningen som har ansvaret och jobbar medvetet med att arbeta med det svenska språket. Det är även ett ansvar för förskolechef och verksamhetschef att ta reda på vad forskningen säger, säger Olle Johansson.