Det är lätt att känna sympati för de barnmorskor på Vrinnevisjukhuset som har fått sina semestrar delade och flyttade, som Folkbladet har rapporterat om den senaste veckan. Semestrar som tidigare beviljats av sjukhusledningen ställdes plötsligt in med hänvisning till patientsäkerheten - och även om det är ett tungt vägande skäl, så är det inte svårt att inse vad en sådan ändring ställer till med för den som har bokat en resa, eller för barnfamiljer som planerat sina semestrar tillsammans.
Sommarsemestern är för många människor någonting heligt, som man planerar för och ser fram emot länge, och det är också en historisk landvinning för arbetarrörelsen i Sverige. Man skulle kunna beskriva det svenska 1900-talet med avstamp i fem årtal:
- 1938, två veckors betald semester.
- 1951, tre veckor
- 1963, fyra veckor.
- 1978, fem veckor.
Därför måste rätten till en sammanhängande semester respekteras. Men det är också viktigt att peka på att Vrinnevisjukhusets ledning naturligtvis inte ändrar sina anställdas semester på pin kiv. Det är svårt att hitta sommarvikarier inom vården, och särskilt förlossningsvården lider under delar av året av stor brist på barnmorskor.
Anledningarna till det är flera - socialdemokraterna har länge pekat ut att antalet platser på barnmorskeutbildningen måste öka. En sådan ökning är nu på gång, men i ljuset av de stora pensionsavgångar som väntar är det tveksamt om den hinner få effekt i tid, och om den räcker till.
En annan fråga som måste lösas är hur man ska få utbildade barnmorskor att vilja och orka stanna i yrket. Jag har själv arbetat som vårdbiträde på en förlossningsavdelning, och vet både vilken glädje och stolthet barnmorskorna känner för sitt yrke och hur hårt och slitsamt det är. Det senaste året har Sveriges barnmorskor organiserat sig i Barnmorskeupproret, för rimliga löner och rimliga arbetsvillkor.
Det är krav som Sveriges politiker måste lyssna på, både för personalens och för patientsäkerhetens skull. Och vem ska egentligen vilja förlösa framtidens barn, om man inte ens kan förvänta sig en ordentig semester?