Skolan är en av samhällets allra mest svartmålade institutioner. Den som utan egen och aktuell kunskap är utlämnad enbart till nyhetsrapporteringen i medierna lever sannolikt med bilder av en svensk skola i djupaste kris.
Självklart finns det ett antal av Sveriges drygt 18 000 för- grund- och gymnasieskolor som dras med mycket allvarliga problem. Det vore också orimligt att förvänta sig att samtliga av de cirka 220 000 lärare som arbetar ute på alla dessa skolor är lämpad för yrket och/eller är på topp varje dag och termin.
Men sett till det stora hela råder det inget tvivel om att skolan - utom i ett viktigt avseende - är väldigt långt bort från att kunna beskrivas som en krisbransch.
Förklaringen till svartmålningen är i huvudsak politisk. Den nuvarande utbildningsministern har gjort karriär som stenhård (s)kolkritiker. Väl i ämbetet har han sedan 2006 motiverat sina bombmattor av skolreformer (varav flera i och för sig vällovliga och sunda) med behovet av bättre resultat och förbättrad kvalitet.
Den politiska oppositionen har anpassat sig till den dominerande tonen i skoldebatten; instämt i kritiken och kommit med egna alternativa förslag till hur skolan ska bli bättre. Samtidigt har de båda stora lärarfackliga organisationerna sprutat ur sig kris- och katastrofrapporter om skolan för att på så sätt öka trycket i löneförhandlingarna med politikerna.
All denna svartmålariver speglas givetvis i medierna. Den virtuella verkligheten har tagit över. Ingen tycks bry sig om att det från den verkliga verkligen kan rapporteras följande:
I den senaste avgångskullen i grundskolan hade 92, 2 procent som lägst betyget godkänt i matematik. I engelska nådde 94,1 procent upp till godkänt eller bättre betyg. I ämnet svenska utgjorde andelen med minst godkänt betyg 96, 8 procent av alla avgångselever. (Skolverket)
Målsättningen är givetvis att 100 procent av eleverna ska nå upp till godkända nivåer. Det finns således en förbättringspotential. Men att få upp kunskaperna några snäpp hos mellan 2 och 7 procent av eleverna bör betraktas som finlir i sammanhanget.
De för dagen särskilt svartmålade fristående skolorna ligger ännu bättre till. Andelen lägst godkända elever är 96,1 procent (matematik), 97, 6 procent (engelska) och 98, 3 procent (svenska).
I ett viktigt avseende tycks emellertid svensk skola som sagt ha stora problem. Vi är ett stort invandringsland. Enligt vad som framträder i Skolverkets siffror är det dock långt kvar tills vi också blir ett stort och framgångsrikt invandringsland.
Ungefär en tiondel av grundskolans avgångselever läser ämnet "Svenska som andraspråk". Drygt 25 procent nådde inte upp till ett godkänt betyg i ämnet. Än värre är att det bland elever med utländsk bakgrund är mer än dubbelt så vanligt med underkända betyg i matematik och engelska i årskurs 9.
Det är framförallt på detta område som skolan behöver ett pedagogiskt lyft. Den dagen som svensk skola fullt ut tar sig an invandrade elever så kommer vi att vara mycket nära 100 procents måluppfyllelse.