Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Provocerande musik

Det är texter som kan beröra vem som helst och som, om allt hade varit annorlunda, hade fått oss att ställa frågan: Ska vi verkligen ha det så här?

FOLKBLADET LEDARE2014-06-16 07:30

När musikern Mattias Alkberg i förra veckan släppte ett smakprov på sin kommande skiva ledde det till ett mindre ramaskri: I en kort video visas Alliansens företrädare upp, klippta i takt till musiken och en text som börjar: ”Du är MUF-nöff, du älskar att aga. Nya Mobberaterna – Nasseskin Reinfeldt, Beatrice Patrask.”

Reaktionerna var starka: ”Banal skit,” menade Markus Larsson i Aftonbladet, och fortsatte under rubriken ”Mattias Alkberg har helt tappat huvudet” att: ”I rådande tidsanda kan man fundera på ordval.” Clemens Poellinger jämförde i Svenska Dagbladet Alkbergs video med retoriken från nazistiska Svenskarnas parti.

Ilskan i svaren är påtaglig, och kanske borde man glädjas över det. För är det inte ett sundhetstecken – både för konsten och för samhällsklimatet – att konst och ord fortfarande kan väcka starka känslor, beröra och provocera sin publik? Räknat i år är punken på god väg att bli medelålders – men låten Nöff-nöff visar att inte ens dess enklaste grepp har tappat förmågan att göra folk förbannade.

Å andra sidan är ilskan oroande. Det handlar dels om orden ”I rådande tidsanda kan man fundera på ordval.” I dem sammanfattas mycket av det som har hänt med samhällsklimatet i Sverige de senaste åren - försiktigheten har brett ut sig, vissa saker är det bättre att inte säga alls, och redan där har högerextremisterna påverkat oss alla långt mer än vi vill låtsas om.

Men det handlar också om Mattias Alkberg. Luleåbon är sedan flera år en politisk röst i musiksverige, och förmedlar ofta bilder av vår samtid som inte syns någon annanstans. Från känslan av att beställa en enkelbiljett på bussen, eftersom tågen inte längre stannar på den plats dit man ska, till den trötta och uppgivna tystnaden runtomkring när någon skriker rasistiska slagord mitt på på Coop Forum. Det är texter som kan beröra vem som helst och som, om allt hade varit annorlunda, hade fått oss att ställa frågan: Ska vi verkligen ha det så här?

Den frågan ställs nu inte. I stället är alla arga på att någon kallat statsministern för "Nasseskin". Det är de med all rätt - men det är synd att det i den rådande medielogiken är först då som någon reagerar på vad Alkberg sjunger.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!