Regeringspartierna saknar tre mandat i riksdagen. Jag vet inte om insikten om minoritetsläget i kammaren har påverkat det skolutredningsförslag som alliansens partiledare presenterade i går. Hur som helst står det klart att regeringen har tagit intryck av den politiska omvärlden. Det är bra.
I regeringens dokument "Tre förslag för stärkt grundskola" finns en mening som visar på lyhördhet mot omgivningen: "Eftersom tioårig grundskola och skolstart vid sex års ålder innebär stora förändringar för skolan och för barnen är det viktigt att det finns gott om tid för genomförandet."
Björklund har tidigare kritiserats för att ha haft allt för bråttom i sin reformiver. Genomgripande och stora förslag om bland annat nya betygssystem, nya lärarutbildningar och inte minst lärarlegitimationsreformen har lanserats i rask takt. Tidplanerna har inte sällan varit överoptimistiska. Tillräcklig hänsyn har inte tagits till den tröga verklighet där lärare, rektorer och skolhuvudmän varje dag ska sköta sina vanliga jobb samtidigt som de ska planera för stora förändringar.
Nu markerar regeringen vikten av att det finns gott om tid för genomförandet. På pressträffen i går sa Jan Björklund att han tänker sig en utrullning i verkligheten någon gång runt 2018.
Andra exempel på regeringens intryckstagande kan hämtas från det sakliga innehållet i utredningsförslagen.
Den nya Grundskoleutredningen ska föreslå en form av sommarskola för grundskoleelever som saknar godkänt betyg i något ämne som behövs för att bli behörig till gymnasiet. Sommarskolor finns sedan länge i ett otal olika varianter. Det regeringen vill utreda är hur skolhuvudmän ska bli skyldiga att anordna sommarskolor och om det i så fall ska vara obligatoriskt för eleverna att delta.
Förslaget om sommarskola är så vitt jag förstår mer eller mindre direkt inklippt från den socialdemokratiska reformkatalogen. Det är bra.
Att förlänga grundskolans lågstadium med 1 år är bara att säga ja och amen till. (Också det ett gammalt S-förslag för övrigt) Skolstarten i Sverige är extremt sen. Genom förskoleklasserna har föräldrar och skolor hunnit vänja sig vid 6-åringar i skolan. Det är dags att omvandla den frivilliga och lokalt spretiga förskoleklassen till en ny årskurs 1 i grundskolan. Grundskolans uppdrag att kompensera för kunskapspåverkande ojämlikheter i elevernas hemmiljöer torde underlättas genom en tidigare start för strukturerad inlärning och undervisning.
Det mest nytänkande i regeringens utspel är antydningarna om att förändra synen på skolplikten. "Att bestämma skolplikten enbart utifrån antalet år, inte utifrån om målen för utbildningen har uppnåtts, är ett alltför fyrkantigt sätt att se på människor", skriver Alliansens partiledare.
Att koppla skolplikten till uppnådda resultat - kanske via ett slags grundskoleexamen - är en intressant tanke som balanserar elevens plikt att gå i skolan med grundskolans plikt att nå fram till varje elev med en viss kunskapsmassa.
Sånt gillar jag.