I går kom Novus med en opinionsundersökning som visar att just nu är den mest trolige regeringsbildaren efter höstens val socialdemokraternas ledare Stefan Löfven. Löfven var tidigare ordförande i fackförbundet IF Metall.
Socialdemokraternas mest intima politiska partner är LO som leds av den tidigare ombudsmannen på IF Metall Karl-Petter Thorwaldsson.
I går presenterade arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson en ny generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Det blir den tidigare S-politikern och ämbetsmannen Mikael Sjöberg som får ansvaret att leda myndigheten som befinner sig mitt på det politiska slagfält där slagväxlingar om utanförskap, arbetslöshet och arbetade timmar ständigt pågår.
Mikael Sjöberg startade sin bana som klubbordförande för IF Metall på Whirlpool i Norrköping.
IF Metall har sannerligen ökat sin samhällspolitiska närvaro sedan de dagar 2008 då S leddes av Mona Sahlin, kommunalaren Wanja Lundby-Wedin styrde LO och den tidigare förbundsjuristen på IF Metall Bo Bylund fick kicken som generaldirektör för Arbetsförmedlingen.
Saken har flera intressanta dimensioner. Låt mig börja med ett klarläggande. Jag anar inte ens tillstymmelsen av ett uns av konspiration bakom IF Metalls framflyttade positioner i det politiska samhällslivet. Det förhåller sig helt enkelt så att fackförbundet har fostrat ett stort antal dugliga personer och att slumpens skördar har ordnat det så att ett antal av dem har blommat ut ungefär samtidigt.
Vilket således kan innebära att såväl regeringen som LO och Arbetsförmedlingen inom kort kan komma att ledas av personer vars tankar och perspektiv i varierande grad har påverkats av IF Metall. Vilket i sin tur borde kunna ge ökad stadga och kraft åt Stefan Löfvens tydligaste och största vallöfte om att pressa ner arbetslösheten till en nivå som är lägst i EU.
Vad för tanke regeringen har med utnämningen av Mikael Sjöberg; det tål att diskuteras. En anledning är självklart att Sjöberg är en omvittnat skicklig och begåvad person. Det framkommer om inte annat i en intervju med Mikael Sjöberg som Folkbladet publicerade för några år sedan. Utöver detta kan vi vara säkra på att regeringens avsikt inte är att stärka regeringskraften hos den sida som utmanar Alliansen om makten.
Snarare gäller det motsatta.
När Bo Bylund 2008 avlägsnades från GD-jobbet på Arbetsförmedlingen så var det finalen på en lång kampanj där Alliansen varit högljutt kritiska mot att det satt en "socialdemokratisk valarbetare" i Arbetsförmedlingens kontrollrum.
När regeringen nu återbesätter AF:s generaldirektörsstol med en person som trots sin ringa ålder (46) har hunnit med att arbeta för S i många valrörelser så hoppas man förmodligen att det ska dämpa socialdemokraternas attacklusta mot förmedlingen. Alliansen sänder också ut en signal om pragmatiskt samarbete för de arbetslösas bästa.
Mikael Sjöberg kan säkert hantera situationen med ackuratess. Den som fått IF Metalls valspråk "Vi får sätta oss ner och titta på det här i god anda" med modersmjölken; den klarar det mesta.