Eva Haldén från Försvarshögskolan ställde en intressant fråga till statsminister Fredrik Reinfeldt efter hans inledningsanförande på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i går.
Frågeställaren var fundersam till varför Reinfeldt är så märkbart loj när det gäller att bilda opinion för svenskt medlemskap i försvarsorganisationen Nato? Moderaterna är ju sedan länge för att Sverige går med i Nato. På flera andra områden har Reinfeldt gått före och tagit strid, sa Hamrén. Men när det kommer till Nato så är det tyst. Varför är det på det viset, frågade Eva Haldén?
Statsministern svarade på ett välbekant sätt. Reinfeldt anser att det krävs en positiv opinion för Nato bland medborgarna och en bred uppslutning i riksdagen innan frågan om ett medlemskap blir aktuell på allvar. Vilket på vanlig svenska betyder att Socialdemokraterna behöver svänga innan Reinfeldt kan tänka sig att driva Natofrågan mer aktivt.
Enligt statsministern har också Finlands regering ett avgörande inflytande på den svenska inställningen till Nato. Från Högfjällshotellets scen sa Fredrik Reinfeldt att Sverige och Finland bör agera gemensamt i viktiga försvarspolitiska frågor som till exempel ländernas relationer till Nato.
Den inflytelserika försvarsdebattören och tidigare riksdagsledamoten för MP Annika Nordgren Christensen kritiserade Reinfeldts hållning i Sälen i går. Visst är det lite besynnerligt att den svenska regeringens hållning ska bestämmas av Socialdemokraterna och av Finland, var Nordgren Christensens lätt syrliga kommentar.
Å andra sidan kan man hävda att Fredrik Reinfeldts agerande står på god politiskstrategisk grund.
De politiska turerna om Nato i dag påminner mycket om hur partierna tassade runt den heta potatisen om EU för 20-30 år sedan. Inget hände förrän S statsminister Ingvar Carlsson överraskande och lite undanskymt skrev in ett önskemål om medlemskapsförhandlingar i en regeringsproposition om den ekonomiska politiken.
När det så småningom blev dags för folkomröstning om medlemskapet i EU så samkörde Finland och Sverige processen på ett för jasidan begåvat sätt.
Det tycks vara så att vare sig socialdemokrater eller finländare kan räknas bort när Sverige mer formellt ska ändra utrikespolitisk kurs.
"Det är ju inte direkt så att medborgarna står på gatorna och kräver att Sverige ska gå med i Nato", sa PJ Anders Linder - tidigare politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet och numera chef på magasinet Axess - när han på plats i Sälen recenserade politikens besvär med Nato.
Linder pekade emellertid på hur opinionen för Nato dramatiskt förbättrats under de senaste åren. Enligt en undersökning som myndighet för säkerhet och beredskap MSB presenterade i går så väger det nästan jämnt mellan ja och nej till Nato.
Blir det regeringsskifte i höst och är Finland med på tåget så kan det mycket väl vara så att Sverige är med i Nato snabbare än vad vi kan ana.
Vilket sakligt sett vore både välkommet och helt odramatiskt.