Sverker Göranson är överbefälhavare i Sverige. Göransons titel är egentligen lite missvisande. I jämförelse med till exempel överbefälhavaren i USA som samtidigt är president är väl Göranson snarare ett slags underbefälhavare. Sveriges ÖB heter Anders Borg.
För drygt ett år sedan skrev Göranson in sig i historieböckerna med sitt "enveckasförsvar". De som förfasades över det franka beskedet om att Sveriges militära försvarsförmåga skulle räcka enbart en vecka blev inte gladare när Sverker Göranson förklarade att försvarsförmågan gällde högst en 1 geografisk plats, endast avsåg ett "begränsat" anfall och att 1 vecka sannolikt var en optimistisk bedömning.
Enveckasförsvaret fick enormt genomslag i media och togs som belägg för det eländiga tillståndet i försvaret. I mätningar som genomfördes av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap visade det sig att medborgarnas förtroende för Sveriges militära förmåga rasat ner till rekordlåga nivåer.
Efter de senaste veckornas vapenskrammel på Krimhalvön och den hotfulla ryska attityden mot Ukraina har försvarspolitiken seglat upp som en bubblare inför den kommande valrörelsen. Politiker från höger och vänster har mer än mumlat om behovet av ökade försvarsanslag. Inte minst tycks Folkpartiets appeller för ett "befäst Gotland" ha vunnit ökat stöd.
I en debattartikel på DN Debatt i går varnade Sverker Göranson för att "låsning av resurser exklusivt till något begränsat geografiskt område i Sverige" är fel väg att gå. Göranson vill i stället ha " förband och förmågor som är moderna och snabbt gripbara över hela landet". Vilket enligt honom kräver "rejäla resurstillskott" till Försvarsmakten.
Sverker Göransons linje är att insatsorganisationen som riksdagen beslutade om 2009 är riktig. Det svenska försvaret ska framförallt ha resurstillskott nog för vettiga militära insatser; varhelst i geografin dessa insatser kan behövas. Mot denna uppfattning står ett möjligen växande politiskt intresse för kraftfulla militära insatser som syns och känns här och nu. Vilket till exempel kan vara snabba beslut om att "krona för krona (--) bestycka Gotland" som talespersoner för Folkpartiet uttryckte saken i en rask replik på dn.se i går eftermiddag.
Folkpartiets Allan Widman och Fredrik Malm skriver bistert att "vad som finns på Gotland när kriget börjar är det vi har".
Vitala delar av Sveriges militära försvar är redan förankrade i sina geografier i Luleå, Boden, Ronneby, Karlskrona och Halmstad. Det vore inte lyckat att binda ännu större delar av det knappa anslaget vid nya fasta förband på Gotland.
Sverker Göranson har rätt när han hävdar att försvaret ska åka till Gotland (och andra platser) när det behövs. Men ska hans insatsorganisation stå pall i motvinden så krävs mer pengar och bättre organisation. Risken finns dock att Anders Borg väljer det billigare sättet att visa handlingskraft och sätter folk och materiel i militära kaserner på Gotland. Vilket, utan att anslagen höjs, innebär att Göranson får börja fila på formuleringar om tredagarsförsvaret.