Regeringen har nyligen låtit göra en utredning om att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott. Utredningen föreslår att minimistraffen för ett antal av de allvarligaste våldsbrotten höjs. Fängelsestraffen förlängs med mellan tre månader och två år. Straffen för grovt olaga hot, grovt olaga tvång, grov misshandel, grov utpressning, grovt rån, synnerligen grov misshandel och dråp höjs.
Bakgrunden till förslagen är den generella skärpning av straffen för allvarliga våldsbrott som genomfördes 2010.
Den tidigare reformen har kritiserats på grund av den lagstiftningsteknik som användes. Det har också diskuterats i vilken utsträckning de skärpta reglerna har lett till strängare straff. Brottsförebyggande rådet har parallellt med utredningsarbetet sett över 2010 års reform. Det har visat sig att reformen har fått ett betydande genomslag i rättstillämpningen, bland annat i form av strängare straff för grov misshandel.
Utredningen har dock utgått från att det behövs ytterligare åtgärder för att åstadkomma en än mer skärpt syn på allvarliga våldsbrott. Höjda minimistraff skulle på ett mer direkt sätt påverka hur straff mäts ut i det enskilda fallet, jämfört med de generella lagändringar som gjordes 2010. Utredningen lägger därför fram förslag till sådana höjningar.
Utredningen föreslår också att straffen för brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor skärps så att de bättre överensstämmer med straffen för andra grova våldsbrott.
Ett flertal åtgärder har genomförts den här och förra mandatperioden för att öka förtroendet för rättsväsendets olika delar. Det finns dock mycket kvar att göra fortfarande och vi är inte nöjda förrän allt som kan göras har gjorts.
Straffskärpningar är viktiga för att straffen bättre ska avspegla brottens allvar. Det är en betydelsefull moralisk fråga att den som begår ett allvarligt brott får ett tillräckligt strängt straff. Det är också viktigt att brottsoffret får den upprättelse det innebär att gärningsmannen får ett rimligt straff.