Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Regeringen utmanar studenter

Det finns idag fler doktorander än det fanns gymnasister för 60 år sedan. Det är med andra ord ingen marginell väljargrupp som regeringen riskerar stöta sig med.

FOLKBLADET DEBATT2014-03-13 08:25

Härförleden gav regeringen besked om studiemedlen till dem som läser - eller överväger att läsa - på högskola eller universitet. Vid valseger utlovar allianspartierna att sänka bidragsdelen i studiemedelssystemet med 300 kronor per månad. Samtidigt ska lånedelen höjas med 1 000 kronor per månad. Så kalkyleras med en besparing till statskassan på en miljard kronor årligen.

Utspelet förvånar. Först och främst valstrategiskt. Partier som, att döma av sonderingarna, har rejält att hämta hem fram till den 14 september borde enligt konventionell visdom avstå från att utmana betydande väljargrupper. Varje år börjar 100 000 personer studera på högskola eller universitet. Runt 45 procent av svenskarna påbörjar högre utbildning före 24 års ålder. Som ett resultat av denna utbildningspolitiska revolution finns idag fler doktorander än det fanns gymnasister för 60 år sedan. Det är med andra ord ingen marginell väljargrupp som regeringen riskerar stöta sig med.

Men det viktigaste skälet att förvånas är den konsensus som råder omkring vikten av högre utbildning. Att studenter - vars insatser bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft - ska ha rimliga ekonomiska villkor anses av de flesta som angeläget. Redan idag är studiemedelsnivån sådan att många studenter behöver arbeta extra för att försörja sig. Allt för omfattande jobb riskerar förstås att gå ut över studierna och därmed förlänga studietiden. Studiemedlen bör rimligen hålla en sådan nivå att extraarbete inte blir en förutsättning.

Sänkta studiebidrag kommer att försämra akademikers livslön. Begreppet livslön motsvarar den inkomst man får ut under ett arbetsliv när skatt och studielån är betalada. Självklart finns många andra drivkrafter än strikt ekonomiska för att läsa på högskola och universitet. Men för att skapa sunda incitament måste effekten av akademiska studier också synas i plånboken. Försämrade studiemedel gör helt enkelt att utbildning lönar sig sämre.

Studiemedelssystemet har slutligen uppgiften att möjliggöra akademiska studier för alla oberoende av bakgrund. Traditionellt är de som kommer från miljöer med sämre ekonomiska villkor underrepresenterade i den högre utbildningen. En signal om högre skuldsättning riskerar distansera dessa individer ytterligare. Det vore tragiskt för den enskilde och en samhällsekonomisk förlust. I en modern kunskapsekonomi bör studenters villkor förbättras snarare än försämras.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om