Supervalårets crescendo närmar sig med stormsteg. Att rösta är förstås en handling som grundar sig i personliga värderingar. Hur de ser ut skiljer sig från individ till individ. Men det kan också vara klokt att ägna en tanke åt vilka utmaningar Sverige som nation står inför.
De flesta är överens om att arbete är grundläggande. Både för den enskildes välbefinnande och samhällets välfärdsåtaganden. Oavsett om man köper röd eller blå historiebeskrivning av de gångna årens jobbfacit är det angeläget att staka ut riktningen framöver. Globaliseringen ställer Sverige inför nya utmaningar. Hur ska vi rusta oss för att förbli konkurrenskraftiga och säkra framtidens tillväxt och välfärd?
Lägre löner och försämrade arbetsvillkor är knappast lösningen. Det är rimligen med kunskap vi ska konkurrera. Men det räcker inte. Globaliseringen har lett till att andelen högutbildade växt explosionsartat. Framförallt i tillväxtländer med låga löner som Kina, Indien och Turkiet.
Förutom kunskap behövs därför kreativitet, innovationer och förmågan att förädla produkter och tjänster. I utvecklingen och förädlingen kan vi skapa störst konkurrenskraft. Inte bara satsningar på teknik och naturvetenskap skapar tillväxt. Det handlar lika mycket om sociala innovationer och tjänsteutveckling i såväl offentlig som privat sektor. Allt för många har arbetsuppgifter som inte motsvarar deras kvalifikationer. Inte sällan är akademiskt utbildade överkvalificerade. När akademiker får jobb i paritet med sina kunskaper frigörs arbeten som inte kräver samma utbildning. En fungerande jobbkedja skapas. Sveriges samlade kompetens tas endast till vara och om alla - oavsett kön, ålder eller etnicitet - får lika möjlighet att bidra och ta ansvar. En smart arbetsmarknad förutsätter därför moderna institutioner och socialförsäkringar som fungerar. Det gäller alltifrån Arbetsförmedlingens arbetssätt till föräldraförsäkringens utformning.
Konstruktivitet och nytänkande behövs på arbetsmarknaden för att lyckas med jobbutmaningen. Vi måste både bejaka individens kraft och låta alla nå sin potential. Kalla det gärna solidarisk individualism. Oavsett valutgången behöver Sverige mer av den varan.