Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Svart sektor befaras svälla

Tusentals nya papperslösa, som trots asylavslag stannar i landet, väntas ta sig ut på den svarta arbetsmarknaden de närmaste åren, befarar fackliga företrädare. Oron delas av Skatteverket.

Granskad. Skatteverkets senaste kontroll visar att svartjobben är utbredda, bland annat i många bilverkstäder.

Granskad. Skatteverkets senaste kontroll visar att svartjobben är utbredda, bland annat i många bilverkstäder.

Foto: Nora Lorek/TT

Flyktingkrisen2016-02-21 19:00

Conny Svensson, rikssamordnare på Skatteverket, säger sig se en uppenbar risk att den svarta sektorn nu breder ut sig, när fjolårets asylsökande – med eller utan tillstånd – börjar söka jobb.

För att stävja utvecklingen vill han se krav på personalliggare i fler branscher. I dag finns kravet i restaurangbranschen, hos frisörer, på byggen och i tvätterier. Skatteverket har dock föreslagit för Finansdepartementet att det nu vidgas till livsmedelsgrossister, skönhetsvård, kroppsvård, bilverkstäder och biltvättar.

– Här är det väldigt mycket inslag av att man utnyttjar människor på ett sätt som inte alls är bra, säger Svensson.

Skatteverket vid kontroller av kassaregister på massageinstitut exempelvis stött på prostitution.

– Det har ju visat sig, när Skatteverket har gjort kontroller, att det har pågått bordellverksamhet, säger Svensson.

Svartjobb i livsmedelshandeln, på biltvättar och bilverkstäder är också utbrett, enligt Svensson.

– Det är ofta papperslösa människor som man av en eller annan anledning kan utnyttja och som man har hållhakar på.

En typisk hållhake är hot om att avslöja att någon jobbat svart utan arbetstillstånd eller befinner sig olagligt i landet.

Redan i dag finns det 30 000–50 000 papperslösa på den svenska arbetsmarknaden, enligt Fackligt center för papperslösa.

– Jag tror att det blir fler, säger Maria Östberg Svanelind, vice ordförande för centret.

Hon räknar då med att en andel av de drygt 160 000 som sökte asyl i fjol får avslag, men trots det väljer att stanna som papperslös och börjar jobba svart.

På centret guidas papperslösa som fått akuta problem. Drabbade slussas vidare till berörda fackförbund, som hjälper till att resa krav på ersättning och åtgärder.

Föreståndaren på centret, Sten-Erik Johansson, säger sig befara kaos nästa år.

– Det kommer att bli jättemånga kvar och när de kommer ut som papperslösa på arbetsmarknaden blir det Hawaii, säger han.

– Jag är väldigt orolig. Vem ska fixa detta? Varken kommuner, fackföreningar eller staten kan det. Vi har ingen beredskap.

Det senaste fallet som hamnat på Johanssons bord är en 26-åring från Argentina, som varit ett år som papperslös i Sverige. I somras bröt han ankeln i samband med ett målerijobb.

– Man tror ju man lever i en annan tidsålder. Han fick sedan han skadat sig 500 kronor, en säck ris och lite frukt – efter fyra dagars jobb.

Johansson tillägger att många av de papperslösa luras att jobba långa perioder utan lön, för att sedan få betydligt sämre betalt än vad som utlovats.

– En månadslön kan ligga på 6 000 kronor, och då jobbar man kanske 60–80 timmar per vecka. (TT)

Fakta: Var tredje fick avslag eller försvann

I fjol fick 55 procent av de nästan 59 000 asylansökningar som avgjordes bifall av Migrationsverket. Andelen så kallade Dublinärenden, där asylprövning överlämnats till ett annat EU-land, uppgick till 12 procent. Resten, det vill säga cirka 32 procent, avvek, fick avslag eller drog tillbaka sin ansökan.

Hur stor andel av de cirka 163 000 asylansökningar som inkom i fjol som slutar med avslag avgörs från fall till fall. Andelen kan antas minska, då en stor del av fjolårets ansökningar kommer från människor på flykt från krigets Syrien och som därmed i regel har rätt till asyl.

Källa: Migrationsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om